Debatt: Minskad djurhållning bättre utnyttjande av jordbruksmark

Svensk mat- och miljöinformation föreslår en köttskatt som ett sätt att minska negativ miljöpåverkan från maten och främja en omställning till ett mer effektivt och hållbart utnyttjande av jordbruksmarken. En skatt på kött i konsumtionsledet skulle göra svenskt kött mer konkurrenskraftigt, samtidigt som det skulle ge pengar till omställning. Dubbel vinst för det svenska lantbruket, alltså.

En köttskatt skulle framför allt minska andelen importerat kött. Men en minskad köttproduktion i Sverige till förmån för energigrödor och vegetabiliska alternativ till animaliska produkter, med mycket högre marginaler, skulle också vara väldigt lukrativ för svenska lantbrukare. Speciellt med en köttskatt, eftersom den skulle ge pengar till stöd för omställning.

Minskad köttproduktion i Sverige innebär inget hot mot bevaringsvärda hagmarker och naturbetesmarker med hög biologisk mångfald. Dessa marker utgör ungefär 20 procent av betesmarken i Sverige och djuren betar väldigt få dagar om året. En mindre del av det kött vi äter kommer från betande djur och en stor del av köttet är importerat. Med den minskade andelen importerat kött som en köttskatt skulle leda till, ökad betesperiod och rätt politisk styrning skulle vi lätt kunna bevara de svenska hagmarkerna och naturbetesmarkerna även om vi sänkte vår totala köttkonsumtion med mer än 99 procent. Men en köttskatt skulle förstås inte leda till att vi kommer i närheten av en sådan sänkning av konsumtionen.

Svensk köttproduktion må vara mer hållbar än produktionen i många andra länder, men den har fortfarande enorma negativa miljökonsekvenser och är det i särklass största hotet mot de flesta av Sveriges miljömål, inklusive ett rikt odlingslandskap. Det allra mesta av vad svenska djur äter är nämligen odlat foder. Foderodlingen sker framför allt med konventionella metoder, som utarmar den biologiska mångfalden och skapar övergödnings- och klimatproblem. En mindre del av det kött vi äter kommer från betande djur och uppfödning av andra djur, som gris och fågel, har bara negativ miljöpåverkan.

Ett mer effektivt utnyttjande av jordbruksmarken innebär inte mer intensiv djurhållning, utan minskad djurhållning. Det svenska lantbruket skulle till exempel kunna bidra med en stor del av energin för drivmedel, el och värme i Sverige – om inte den stora merparten av odlingsmarken användes för foderodling. Vall, som redan odlas i hela landet för foder, kan rötas för att ge biogas. Rötningen ger också naturgödsel, som kan ersätta gödsel från djuravföring. Vi kan få mer än 20 gånger mer mat, biodrivmedel och gödsel från samma mark som i dag om vi använder marken på detta effektiva sätt. Och miljövinsten skulle vara ännu mycket större.

Svensk mat- och miljöinformation vill ha en stark och levande landsbygd och jordbrukssektor i Sverige – även i framtiden. Det kräver att vi tänker i nya, hållbara banor. En köttskatt, där inkomsterna används för att stötta omställning till hållbara och effektiva jordbruksmetoder, skulle skapa konkurrenskraft och nya intäktsmöjligheter för svenska lantbrukare och samtidigt leda till kraftigt minskad negativ miljöpåverkan i Sverige och internationellt.