Debatt: Miljöengagemanget är könat

Världens hittills mest omfattande klimatrapport slår fast att mänsklig påverkan har värmt upp jorden och FN:s generalsekreterare António Guterres konstaterar att världen står på gränsen till avgrunden. Vi bär alla ett ansvar att agera nu; de val vi som individer gör i vår vardag påverkar också i stor skala, eftersom våra sätt att leva får en sammanlagd effekt på miljön. Därför är det avgörande att försöka förstå vilka normer som styr våra handlingar.

Rapporten ”Med tanke på miljön” som publiceras av tankesmedjan Arena Idé idag undersöker på vilket sätt kön spelar roll för individers miljöstrategier. Rapporten beskriver en tydlig könskodning som hårdraget kan sammanfattas i ett ”manligt” tekniskt orienterat handlingsmönster kontra en ”kvinnligt” omhändertagande praktik. Kvinnor verkar sätta större fokus på att försöka skapa hållbara rutiner på individnivå i nutiden, medan män verkar hysa högre tillit till innovationers potential för miljön på systemnivå i framtiden.

När de intervjuade paren i studien tar avstånd från ”ett överdrivet miljöengagemang” är det i första hand de ”kvinnligt” kodade strategierna som går ut på att avstå ohållbara aktiviteter (som att äta kött och flyga) som avses, medan de ”manligt” kodade strategierna som går ut på att investera i grön teknik ses som önskvärda. De olika förhållningssätten rangordnas i enlighet med genussystemets logik och vittnar om att det finns ett ”manligt” tolkningsföreträde när det gäller hur klimatkrisen bäst ska hanteras.

Så kallade ”manligt” kodade synsätt på klimatkrisen har länge fått definiera vilka miljöhandlingar som ryms inom ”det normala”, och gränserna dras ofta enligt stereotypa föreställningar av maskulinitet och dess symboler. Till exempel ses veganism som extremt, medan utvinning av metaller och mineraler till elbilsbatterier ses som nödvändigt. Idén om att miljöproblemens lösning främst kan skapas genom gröna investeringar riskerar att underbygga uppfattningen om att ohållbara praktiker på individnivå kan fortgå med hjälp av ny teknik. Forskning visar att kvinnors miljöengagemang oftare rör livsstilsförändringar medan män oftare baserar sina val på en marknadsbaserad logik.

Coronapandemin har visat att samhället är kapabelt att ställa om snabbt och att människor är beredda att ändra sina levnadssätt.
Rapporten ”Med tanke på miljön” slår fast att en mer jämställd vardagspraktik där ”kvinnliga” värden uppvärderas är önskvärd både ur ett individuellt och ett globalt perspektiv.

Vardagliga och miljömedvetna handlingar är nödvändiga för den systemförändring som vår planet kräver: en kursändring bort från konsumtionssamhällets erövrande normer, mot ett samhälle med mer omhändertagande och återbrukande ideal. Naturvetenskapliga diskurser har fått överskugga de aspekter av klimatkrisen som bäst beskrivs genom samhällsvetenskapliga angreppssätt, därtill saknas ofta genusperspektivet för att kunna kasta ljus över på vilket sätt rådande maktmönster reproducerar och förstärker dagens ohållbara system.

Därför bör regeringen behandla miljö- och klimatfrågorna utifrån ett holistiskt perspektiv och våga fatta obekväma beslut som inte sätter ekonomisk tillväxt framför ekologiska värden. Det finns inte tid att vänta ut marknadslösningar på problemen, vi måste alla agera omedelbart – och det kommer att kräva insikt om och ödmjukhet inför att människan bara är en del av de komplexa ekosystem som utgör grunden för allas vår livsmiljö här på jorden.