Debatt: Militarism går hand i hand med nationalism

Den traditionella säkerhetspolitiken har firat många segrar den senaste tiden; Värdlandsav­talet med Nato, återinförd svensk värnplikt och höstens krigsövning i Mälardalen, Göteborg och på Gotland. Vi i Feministiskt initiativ Västerås ser problemen detta innebär, och vill se en omställning från den traditionella syn på säkerhetspolitik som dominerar i dag, till en politik som fokuserar på mänsklig säkerhet och hållbar fred. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Säkerhetspolitiken bygger traditionellt sett på militarism där säkerhet förväntas skapas med hjälp av våld och hot om våld. Militarism går hand i hand med nationalism, eftersom en militär säkerhetspolitik fokuserar på hot mot nationen, snarare än hot mot mänsklig säkerhet. 

Ett aktuellt exempel på militär säkerhetspolitik är värdlands­avtalet med Nato. Natoavtalet kan vara slutet på den svenska allians­friheten, vilken länge har gett Sverige en unik möjlighet att agera diplo­matisk kraft i världen. Vi kan medla i konflikter och ge bistånd till krisdrabbade områden, vilket försvåras med en militär allians. 

Den första tillämpningen av Natoavtalet sker nu i september, med Aurora 17, den största krigsövningen som Sverige har sett på över 20 år. Runt 20 000 svenska soldater kommer att delta, samt cirka 40 förband från Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Norge och USA. Natos närvaro i Sverige­ riskerar­ att öka spänningarna mellan­ Sverige och Ryssland, och även risken att vi dras in i krig. Ett av de största övningsområdena är Mälardalen, vilket gör det än mer aktuellt för oss i närområdet att tänka över vad vi vill ha för säkerhetspolitik framöver. 

De största säkerhetspolitiska hoten i dag är inte enbart militära. Miljöförstöring, klimatförändringar, brott mot mänskliga rättigheter och mäns våld mot kvinnor, är akuta­ och storskaliga hot som inte Nato kommer hjälpa oss att möta. ­Kapprustning nationer emellan­ riskerar att öka spänningar och försvårar ett fredsbevarande arbete.­ Orsaker till väpnade konflikter och terrorism som fattigdom, förtryck, marginalisering, ojämn resursfördelning och våldsnormer måste motverkas. Krig ödelägger människors liv, förstör natur och miljö och är ekonomiskt sett en katastrof.­ Bara krigsövningen Aurora 17 genomförs till en blygsam kostnad­ på 583 miljoner kronor. Pengar­ som till exempel hade kunnat läggas­ på social upprustning så som ­investeringar i skola, sjukvård och omsorg. 

FN uppmanar sina medlemsländer att rusta ner av säkerhetspolitiska­ skäl, vilket både Natoavtalet och det nyligen fattade beslutet om den allmänna värnplikten går emot. En alternativ väg att gå skulle kunna vara att införa en frivillig, allmän utbildning i kris- och katastrofhantering, fredsbyggande och civil säkerhet. En sådan insats hade vi till exempel haft nytta av under den svåra skogsbranden i Västmanland sommaren 2014, då två vattenbombare från Frankrike och två från Italien, samt personal, fick hyras in. Med en omställning av säkerhetspolitiken hade mer resurser kunnat läggas på upprustning av säkerhetsåtgärder och ­katastrofhantering som krävs vid sådana kriser. 

Att på global och lokal nivå bygga­ upp social rättvisa, säkerhet och inkludering, att utveckla civil krishantering, samt jobba för en rättvis fördelning av resurser är också väsentligt för att kunna förebygga konflikter och bygga en fungerande demokrati och varaktig fred. 

Med den här kunskapen i ryggen är det viktigt att vi tar ställning mot Auroraövningen i Mälardalen. Vi uppmanar alla som vill jobba för en hållbar och feministisk säkerhetspolitik att göra detsamma.