Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Mer vego – mindre kött

Sofia Arkelsten (M) / Jens Holm (V).
Sofia Arkelsten (M) / Jens Holm (V). Bild: Bild: Fredrik Persson/Erik Mårtensson/TT

Dagens ETC

Människor vill ta ansvar och minska sin köttkonsumtion. Företag är redo att producera mer och bättre växtbaserade livsmedel. Samtidigt går inte politiken helt i takt med tiden.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Många vill äta bättre för sin egen hälsa men också för att rädda världen. Den samlade bilden i flera opinionsundersökningar är att svenska folket vill äta mer vegetarisk mat. I handeln ökar den vegetariska maten snabbast. Under 2015 ökade vegetarisk färdigmat med drygt 70 procent. Under första halvan av 2016 ökade försäljningen av den vegetariska maten med 40–50 procent hos några av våra största livsmedelskedjor.

Samtidigt har köttkonsumtionen internationellt och i Sverige ökat kraftigt de senaste decennierna. Totalkonsumtionen är nu 87 kilo per svensk, där kycklingkött har ökat snabbast. De negativa miljö- och klimatkonsekvenserna av ökad köttkonsumtion blir allt tydligare. Boskapsuppfödningen är ett av de främsta skälen till avskogningen i världen, intensiv djuruppfödning slukar enorma mängder vatten och spannmål och animalieproduktionen står för ungefär 18 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser.

Till det kommer transporter, förpackningar och matsvinn. Här i Sverige är klimatavtrycket lika stort från animaliekonsumtionen som för våra 4,5 miljoner bilar. Till det kommer folkhälsoaspekten och hur illa djur behandlas i så kallade djurfabriker och transporter. Dagens köttkonsumtion är inte hållbar.  

Utvecklingen i Sverige är tudelad. Människors omsorg om klimat, hälsa och djur är en viktig faktor i proteinskiftet och det finns helt klart en positiv vegetarisk trend att ta tillvara. Med den bakgrunden arrangerade vi rundabordssamtalet ”Mer växtbaserad mat – hur når vi dit?” i riksdagen härom veckan. Det var inspirerande att höra om de baljväxter, linser, ärter, bönor, som Nordisk råvara nu förädlar med stor framgång. Nu återupptäcks grödor som var självklara i Sverige för ett sekel sedan.

Företagen Oatly, Food for progress (Oumph) och Orkla (Anamma) vittnade om försäljningsrekord och bygger ut och nyanställer i Sverige. Det kan vara värt att komma ihåg när andra livsmedelsproducenter lägger ned eller flyttar utomlands. Forskning och teknikutveckling diskuterades, liksom möjligheterna för svensk export.

Förutsättningarna för modern svensk växtbaserad matproduktion är goda. Skiftet som sker är mer än en trend. Människor vill ta ansvar och minska sin köttkonsumtion. Företag är redo att producera mer och bättre växtbaserade livsmedel. Samtidigt går inte politiken helt i takt med tiden. I EU subventioneras uppfödning och slakt av djur med miljardbelopp. Den svenska djurskyddslagen är försenad.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht reser istället som en skottspole till jättemarknaden Kina inte för att samarbeta kring klimatsmart mat, utan för att få kineserna att köpa svenskt kött. Det finns tyvärr exempel på hur lokalpolitiker och personal på skolor motarbetas när de tar initiativ till mer vegetarisk mat. Det skapas motsättningar och friktion i en fråga där vi borde kunna vara öppna för bättre lösningar med mer valfrihet och mindre slentriankött.

Mer växtbaserad kost och mindre kött har så många fördelar – för klimatet, miljön, hälsan, djuren och för att föda världens folk. På samma sätt som vi är överens om att utsläppen av växthusgaser måste minska och att rökning och alkoholkonsumtion i för stora mängder är ohälsosamt borde vi kunna vara överens om att främja och ge bättre förutsättningar för mer växtbaserad mat.

Vi gör vad vi kan för att få till stånd en bred politisk samsyn om mer vego. Exakt hur vi ska nå målet kommer vi säkert inte alltid att vara överens om, men sådana är politikens villkor.