Debatt: Medborgare är inte passiva konsumenter

Under sommaren har tre statliga utredningar remissbehandlats av myndighets- och föreningslivs-Sverige. De utreder frågor om att stärka medborgarnas demokratiska inflytande. Något som är såväl aktuellt som angeläget, inte minst med tanke på populisters frammarsch.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Ett av de mer tydliga exemplen är Brexit. Här visas en otrolig nonchalans från bland annat vissa ledande politiker. Ukip-ledaren Farage backade redan dagarna efter omröstningen från ett av sina bärande vallöften. Många vittnade om att de ångrat sig. För oss verkar det som att det saknats en reell aktiv folkbildande dialog där fakta och åsikter bryts och gör människor bättre rustade att ta ställning. 

I stället har enbart känslor blivit styrande. Storbritannien hade behövt de svenska studieförbunden.

De tre utredningarna "EU på hemmaplan" (SOU 2016:10), "Palett för ett stärkt civilsamhälle" (SOU 2016:13) och "Låt fler forma framtiden" (SOU 2016:5) saknar ett tydligt folkbildarperspektiv. Det hade behövts ett perspektiv som utgår ifrån att demokratin bygger på att medborgarna är medskapare och inte passiva konsumenter av information. 

Exempelvis i utredningen "EU på hemmaplan" lägger utredaren en del bra förslag så som att stärka skolans roll. Men vi är skarpt kritiska till andra delar:

• Utredaren utgår i för hög grad från att förbättrad kunskap om EU sker genom offentlig myndighetsinformation. Vi saknar ett tydligt folkbildarperspektiv som utgår ifrån att demokratin bygger på att medborgarna är medskapare och inte passiva konsumenter. Det saknas även konkreta förslag på hur civilsamhället kan bidra till att utveckla dialogplatser för samtal om dessa frågor.
• Tillgänglighet, frågan om personer med intellektuell funktionsnedsättning får alldeles för lite uppmärksamhet. Vi föreslår att all offentlig information om EU ska publiceras på lättläst svenska. 
• Det saknas även ett tydligt perspektiv för hela landet. Därför föreslår vi att den statliga myndigheten Sieps (Svenska institutet för Europapolitiska studier) åläggs att förlägga minst 50 procent av sina aktiviteter i andra delar av landet än Stockholms innerstad.

Regeringen bör baka ihop slutsatser av de tre utredningarna till en samlad proposition om hållbar demokrati. Att behandla de tre utredningarna separat riskerar att splittra upp bilden av de insatser som behövs för att stärka demokratin och ge medborgarna mer inflytande.

Vi står inför stora utmaningar, bland annat fortsatta svårigheter med integration, klimathot, urbanisering, digital klyfta och medieskugga. Alla dessa skeenden förändrar människors tillgång till de demokratiska verktygen och därmed ökar behovet av insatser för att stärka oss som medborgare. Här är folkbildningen och civilsamhället avgörande pusselbitar.

Studieförbundens styrka är att vi varje dag möter många medborgare i hela landet. Studieförbundens verksamhet uppmuntrar till aktivitet, ökad kunskap och att opinionsbilda kring politiska förslag och beslut.

Framtiden avgörs av de som väljer att delta. Vi kan öka deltagandet. Framöver måste därför civilsamhällets och folkbildningens roll och möjligheter hamna i fokus.