ETC Örebro
Debatt: LOV är en snabbfix för att bli av med patienter
ETC Örebro
Det verkar som om psykiatrin i Örebro skickar över sjuka människor till LOV bara för att bli av med dem. Vill de putsa statistiken? undrar debattören ”Hjälp” som reagerar på ETC Örebros artiklar om LOV i psykiatrin.Det är skribenten och inte ETC Örebro som står för åsikten.
Tack ETC för att ni tog upp detta med LOV i psykiatrin i Örebro. Tänk om ortopeden eller medicinläkaren skulle ge patienterna en lista och säga ”varsågod och välj det DU tror är bra. Hoppas den har tid för dig”. Det är ett enkelt sätt att lösa patientköerna på. Så kan man bara göra med psykpatienter, de sköraste patienterna i vården. De som inte orkar protestera.
För det verkar som om psykiatrin i Örebro skickar över sjuka människor till LOV bara för att bli av med dem. Vill de putsa statistiken? För trots att det i LOV:s riktlinjer står att det inte får finnas risk för suicid – så kan man få LOV ändå.
Vidare står det att problematiken inte får kräva akutinsatser, att patienten ska vara stabil. Det står att patienten ska ha förmåga att tåla frustration, men om du mår psykiskt dåligt och inte klarar av frustration, vem plockar upp dig då? Det står även att patienten inte får vara impulsbenägen eller utåtagerande – men självskada tillåts.
Ej ha komplex problembild eller ha multipla diagnoser. Men tydligen är odiagnosierad eller halvdiagnosiserad okej?
Patienten får inte äta ångestdämpande som är beroendeframkallande eller som påverkar de kognitiva funktionerna negativt. Men att personen mår så dåligt att det är nödvändigt med besök på akutpsyk då och då där de skriver ut narkotikaklassade mediciner, det går bra!
Hela terapin ska helst vara slut på 20 gånger, LOV är alltså ett snabbfix för att bli av med patienter. Visst man kanske kan få några fler besök vid särskilda skäl. Men ett sådant upplägg kan kännas väldigt osäkert.
Att kontakt ska tas via telefon kan vara ett oöverstigligt problem för många, speciellt om du inte mår psykiskt bra.
Och att själv avgöra vad för typ av hjälp och vem som kan ge den hjälpen kan vara omöjligt utan ledning. Speciellt för någon som är sjuk. Bedömarteamet lämnar över det helt till den sjuke. Eventuella anhöriga tvingas därmed försöka hjälpa, men de får inte någon information av psyk. Trots att LOV används även för unga, 18–24 år. Därtill är det en lång process, det kan ta månader innan det blir någon psykiatri via LOV.
Den sjuke ska veta och förstå vad det är den behöver. Om det är bäst att ta hjälp av någon som är arbetsterapeut, psykolog, psykoterapeut, psykoterapihandledare, symboldramaterapeut eller socionom. Eller är det rentav bäst med en specialist i klinisk psykologi eller interaktionistiskt förändringsarbete. Sexologi finns också.
Vidare ska den sjuke förstå vad det innebär med de olika inriktningarna som till exempel psykodynamisk inriktning, psykodynamisk psykoterapi, KBT, bildterapi, kroppsorienterad psykoterapi, psykoterapi, symbolbehandling, schematerapi eller rentav traumafokuserad psykosymatisk inriktning. Några andra exempel är konstnärlig metodik, dynamisk psykoterapi, Acceptans and Committment Terapi (ACT) och Lifespan Integration.
Jag undrar om ens alla i psykvården vet vad alla dessa inriktningar står för? Och kanske är det så att den sjuke skulle må bra av något helt annat?
Några klarar av att navigera i all information och få kontakt med en terapeut som passar, andra tar första bästa, men risken är att den sjuke över huvud taget inte orkar, inte kommer till skott, inte får någon hjälp.