Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Låt svenskarna folkomrösta om vinst i välfärden

Bild: Bild: Jessica Gow/TT

Dagens ETC

”Det är oss landets folkvalda ska lyssna på, inte välfärdsbolagens lobbyister”, menar debattörerna från bland andra Gemensam välfärd och En annan värld är möjlig.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Välfärden är vår. Din och min och alla medborgares. Det är egentligen en självklarhet, men i välfärdsdebatten kan även det mest självklara förvrängas. Enligt välfärdsföretagen är välfärden deras.

Academedia kallar förslaget om vinstbegränsning i välfärden för ”konfiskation” och hävdar att ”egendomsskyddet är en grundläggande rättighet”. Vi tar oss för pannan och undrar när det blev en ”rättighet” för privata företag att få obegränsad tillgång till medborgarnas skattepengar.

”Ett vinsttak tar död på hela branschen”, klagar Fredrik Gren, vd för Vardaga (före detta Carema). Revisionsbyrån Grant Thornton kommer fram till att ett vinsttak skulle leda till en ”total katastrof för aktiekursen”. Deras välfärd, deras vinst närmar sig undergången.

Fallande aktiekurser för välfärdskoncernerna är knappast något som gör att barn, gamla och sjuka ligger sömnlösa av oro på nätterna. Däremot oroar sig många medborgare för att välfärden blivit allt otryggare. Vinstintresset kommer gång på gång i konflikt med medborgarintresset och skandalerna tycks aldrig upphöra.
Välfärdsindustrins företrädare hymlar inte. Det är med osminkad fräckhet de kräver att få fortsätta att årligen plocka ut närmare fem miljarder kronor i vinst för egen del – av de skattemedel som är avsedda till välfärden. Allt tyder på att de kommer att få sin vilja igenom.

En majoritet i riksdagen avfärdar all form av vinstbegränsning. Helt i strid mot vad majoriteten av väljarna vill ha. Enligt Som-institutets undersökningar vill medborgarna ha valfrihet utan vinst­intresse i välfärden. Det gäller även en majoritet av Alliansens och SD:s väljare. I stället för vinstdrivande företag vill väljarna se idéburna organisationer som alternativ till välfärd i offentlig regi.

I många länder talas det om att demokratin är i kris och dessvärre får alltså även Sverige räknas dit. Det svenska samhället har de senaste decennierna förvandlats i grunden. Privatiseringar och avregleringar av en rad samhällsfunktioner som el, tågtrafik, apotek, vård, skola, omsorg och även det nya pensionssystemet har genomförts utan stöd av medborgarna.

Fram till 1980-talet fanns en konsensus över blockgränserna om att välfärden behöver fredas från de privata marknadskrafterna, för att samhället ska kunna garantera sina medborgare grundläggande rättigheter. Men vindarna vände. Önskemål om valfrihet kom att användas som ursäkt för att släppa in aktörer med vinstintresse i välfärden.

Nu visar det sig att de vinstdrivande koncernerna faktiskt utgör ett hot mot valfriheten, eftersom de köper upp och konkurrerar ut mindre aktörer. Academedia är i dag en dominerande skolgigant, främst till glädje för börsspekulanterna.

Sverige är det enda land i världen som accepterar vinstintresse i skattefinansierade skolor sedan Chile satte stopp för det 2016. Då beslutade den chilenska regeringen om ett nytt villkor: Ombilda till en icke vinstdrivande stiftelse – annars blir det inga skattepengar. Resultatet är att i dag drivs 5 341 av de 5 862 privata skolorna inte längre med vinstintresse. Det fåtal som valt fortsatt vinstdrift utan skatteinkomster tar numera ut höga avgifter av eleverna.
Går det att ställa om i Chile, så går det i Sverige.

Välfärden är vår! Välfärden betalas av och är till för medborgarna och välfärden skapas av hundratusentals engagerade välfärdsanställda som behöver bättre arbetsvillkor och mer att säga till om. Det är oss landets folkvalda ska lyssna på, inte välfärdsbolagens lobbyister.  
I demokratins namn är det enda rimliga att frågan om vinst i välfärden avgörs i en folkomröstning.

Gunilla Andersson
Gemensam välfärd

Päivi Vilkkavaara
Nätverket En annan vård är möjlig

Lars Pålsson Syll
Professor i samhälls­kunskap vid Malmö universitet