Debatt: Låt inte rädslan stå i vägen vid valet av preventivmedel

Andelen kvinnor som väljer bort preventivmedel är högre i Sverige än i andra länder. Många kvinnor har otillräckliga kunskaper om sin reproduktiva hälsa, olika preventivmetoder och hur effektivt dessa skyddar mot graviditet. Fler än hälften kan inte nämna en enda positiv hälsoeffekt av preventivmedel, trots att de har många positiva effekter som minskad mensvärk och endometrios, minskad akne och skydd mot flera olika cancerformer. 

I ett land som Sverige där sexualundervisning varit obligatorisk i 60 år och där kvinnans rätt till sin kropp och sexualitet länge varit en självklarhet kan detta tyckas märkligt, men faktum kvarstår. Fokus för debatten kring preventivmedel handlar om faran med preventivmedel – inte om varje kvinnas rätt till ett effektivt preventivmedel. 

En växande andel kvinnor väljer i dag bort preventivmedel av rädsla för hormoner eller biverkningar. Andra för att de vill ha en mer ”naturlig” livsstil. Men ett liv utan preventivmedel behöver varken vara mer riskfritt eller naturligt än ett liv med ett effektivt skydd mot oönskad graviditet. I själva verket är en graviditet, även om den avbryts i förtid, alltid mera riskfylld än användning av preventivmedel.

Bra och aktuell kunskap om olika preventivmetoder finns att tillgå bland annat på ungdomsmottagningar och inom mödravården. Alla landsting subventionerar dessutom preventivmedel för unga till och med 25 år. Men trots god tillgång till information och preventivmedel når vi inte fram till alla kvinnor som vill undvika graviditet. Sedan början av 2000-talet har antalet aborter ökat, framför allt i åldersgruppen 20–29 år. 

Andelen oönskade graviditeter går att påverka. Studier visar exempelvis att en ökad förskrivning av långverkande preventivmetoder, som p-stav och olika typer av spiral, bidrar till att minska antalet oönskade graviditeter. Anledningen är att de långverkande metoderna inte bygger på ett ”dagligt kom-ihåg” samtidigt som de har flest nöjda användare. Flera landsting arbetar därför med att öka användningen av långtidsverkande preventivmetoder. Dessa åtgärder har minskat aborttalen i de yngsta åldersgrupperna med upp till hälften.

I Örebro län har den totala förskrivningen av hormonella preventivmedel i åldersgruppen 15–19 år minskat med nästan 20 procent sedan 2009 medan den totala förskrivningen i åldersspannet 15–44 år ligger relativt konstant. Förskrivningen av korttidsverkande preventivmedel såsom p-piller minskar medan de långtidsverkande preventivmedlen ökar. Ökningen av långtidsverkande preventivmedel är visserligen glädjande, men den kraftiga minskningen över tid av förskrivningen bland de yngsta är ytterst oroande. Landstinget måste agera för att vända denna utveckling.

Varje kvinnas rätt till ett effektivt preventivmedel har gått hand i hand med framväxten av ett jämlikt samhälle. Det var först när kvinnan själv kunde bestämma om och när hon ville bli gravid som studier och arbete blev en självklarhet. Låt oss därför en gång för alla göra upp med den ensidiga preventivmedelsfientliga debatt som tillsammans med det ökande abortmotståndet utgör ett bakslag för kvinnans fri- och rättigheter. Vi har kommit längre än så, vi vet bättre och både kan och bör ge alla kvinnor möjligheter till ett bättre liv.