ETC Uppsala
Debatt: Låt demokratin bli vägledande i företagen
ETC Uppsala
Kravet på demokrati i arbetslivet tenderar dagens makthavare att uppfatta som något så radikalt och utopiskt att det inte är mödan värt att lyfta upp för politisk debatt. Därför var Agneta Starks förslag i Dagens ETC (1/8) att läsa de svenska grundlagarna ett utmärkt lästips för sensommaren 2016.Det är skribenten och inte ETC Uppsala som står för åsikten.
I Regeringsformens andra paragraf kan vi nämligen läsa: ”Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden”. Våra förtroendevalda politiker ska alltså sträva efter att utveckla, inte bara den politiska demokratin, utan också den ekonomiska demokratin. Detta låter som sagt främmande i dag, men har inte alltid varit det. John Stuart Mill, den moderna liberalismens fader, skrev explicit om hur småskalig arbetsplatsdemokrati var nödvändigt för att den storskaliga politiska demokratin skulle fungera. Detta eftersom ”vi lär oss inte att läsa och skriva ... genom att endast få berättat för oss hur man gör det, utan genom att göra det.”
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
1900-talets troligtvis tyngsta amerikanska demokratiteoretiker John Dewey skrev efter andra världskriget om ”det absurda i att slåss ett krig för politisk demokrati som lämnar industriell och ekonomisk autokrati i princip helt orörd”. Han hoppades på ”en rörelse för att installera principen om självstyre inom industrin.”
En av de många som länge ifrågasatte det absurda i att demokratins principer ska gälla i statens styre men inte i företagens, var den svenska finansministern Ernst Wigforss: ”Man kan inte i längden förkunna jämlikhet i statens styrelse, politisk demokrati, som den enda styrelseform, värdig fria människor, och samtidigt förklara det för en oföränderlig institution, att inom industrien en grupp ägare med ärftlig rätt skola bestämma över tusentals arbetares dagliga liv.” Även Folkpartiet drev länge denna fråga och skrev i sitt valmanifest från 1973 att ”arbetslivets demokratisering måste målmedvetet genomföras.”
I dag finns ett helt akademiskt fält som studerar de många företag i världens alla hörn som implementerat olika typer av arbetarägande och demokratiskt styre. Kortfattat kan man säga att sådana företag, i jämförelse med kapitalstyrda motsvarigheter, visar på högre produktivitet samtidigt som arbetarna mår bättre. Påståendet att de gamla liberala kraven på en utvecklad arbetsplatsdemokrati ”låter fint, men inte fungerar i praktiken” kan således avskrivas som ideologi. Givet de studier som finns har vi i stället goda skäl att anta att om ”demokratins idéer blir vägledande” inom företagen skulle vi få en effektivare ekonomi, en mer jämlik fördelning av rikedomarna samt en minskning av de eskalerande sjukskrivningarna som tynger vår statsbudget. Dessutom finns det en poäng i att ta våra grundlagar på allvar.
Fotnot: För att se Patrik Witkowskys film om ekonomisk demokrati, besök www.ekonomiskdemokrati.se