Debatt: Lärarkrisen går att lösa

Den svenska skolan befinner sig i en oroväckande situation. Kunskapsresultaten faller snabbt, likvärdigheten försämras och läraryrkets attraktivitet urholkas. Prognoser visar att 65 000 lärare kommer att saknas om tio år. Frågan på allas läppar är ”hur ska vi lösa lärarbristen?”. Det är konstigt att denna fråga fortfarande diskuteras – vi har nämligen redan svaren. Det som krävs är rejält höjda lärarlöner, goda arbetsvillkor med kontinuerlig fortbildning och en kraftigt förbättrad arbetsmiljö. Vi saknar inte svar på hur vi ska få fler unga att söka sig till läraryrket och hur vi ska behålla erfarna lärare i klassrummen. Vi saknar handling. Nu måste politikerna börja leverera resultaten!

Lärarnas Riksförbund frågade gymnasieelever om hur de ser på deras akademiska framtid. Glädjande nog visar det sig att var fjärde elev som tänker söka sig vidare till den högre utbildningen har övervägt att söka till lärarutbildningen. Möjligheten att få undervisa i intressanta ämnen och att få jobba med barn och ungdomar lockar. De gymnasieelever som hade högst meritvärden i grundskolan är de som i störst utsträckning har övervägt att söka till lärarutbildningen. Dessvärre visar även undersökningen att endast tre procent tror att de kommer att göra det. Det finns hinder som måste undanröjas för att åter få upp söktrycket till lärarutbildningarna. Läraryrket lockar, men när det väl kommer till kritan väljer eleverna andra karriärer.

Det är mycket oroväckande att en så stor andel av eleverna väljer bort lärarutbildningen. De uppger att lönen inte är tillräckligt hög eller att de anser att det är en alltför dålig arbetsmiljö. Enligt Sacos beräkningar så tjänar en högstadie- och gymnasielärare aldrig in sin utbildning. Livslönen för en gymnasieutbildad är cirka tre procent högre än genomsnittet för en högstadie- och gymnasielärare. Det är helt orimligt att det är en ekonomisk förlustaffär att utbilda sig till lärare. Höga löner är inte bara av största vikt för att höja läraryrkets status, det är även av stor vikt för att behålla erfarna och yrkesskickliga lärare i klassrummen.

Sedan 2006 har var fjärde lärare lämnat yrket av andra skäl än pension. Det talas ofta om vikten av att få fler att söka sig till lärarutbildningarna, men alltför sällan om hur skolan ska lyckas locka tillbaka de lärare som lämnat klassrummen.

Arbetsmiljön för yrkesverksamma lärare avskräcker. Under en period på fem år har antalet gymnasielärare som sjukskrivit sig på grund av psykiska diagnoser ökat med 87 procent. Alltför många lärare upplever en konstant stress där tiden är en bristvara. Ett viktigt steg för att öka läraryrkets attraktivitet är att minska den administrativa bördan markant för att frigöra tid till läraryrkets huvudsakliga uppgift – undervisningen.

Det är långt ifrån kört för den svenska skolan. Det finns gott om ungdomar som är intresserade av att bli lärare såvida förutsättningarna är de rätta. Det krävs gemensamma krafttag från både nationell och kommunal nivå. Det är paradoxalt att ett land som strävar efter att vara en framtida kunskapsnation inte har ett skolväsende som är en attraktiv arbetsplats. Problemen är identifierade och nu behövs insatserna. Det kräver mindre snack och mer verkstad. Politiker med ansvar för skolan – vad väntar ni egentligen på?