Debatt: "Lagstifta om arbetsrätten"

Nyligen publicerade Statistiska Centralbyrån (SCB) en ny arbetskraftsundersökning som, förutom det nedslående faktum att över 400 000 människor nu är arbetslösa, visar på en tydlig trend gällande dem som har arbete. De otrygga jobben har ökat med sju procent under det gångna året. 44 000 fler människor har inte den anställningsform som tidigare varit regel på den svenska arbetsmarknaden – tillsvidareanställning eller så kallat fast jobb.

Under de senaste 30 åren har arbetsrätten varit utsatt för ständiga attacker. Steg för steg naggas den i kanten. Visstidsanställningar staplas på varandra, de timanställda blir fler och företag säger upp fast anställda till förmån för personal från bemanningsföretag. För dem som blir arbetslösa väntar en nedbantad a-kassa, som det har blivit mycket svårare att kvalificera sig till, och meningslösa Fas 3 (”sysselsättningsfasen”) om det blir långvarigt.

I Haninge kommun, söder om Stockholm, pågår just nu flera attacker mot arbetsvillkoren för folk som redan har en utsatt situation. På Lagena i Jordbro har nyligen 25 personer varslats (av tyska jätten DHL). Detta trots att företaget inte har arbetsbrist och en stor del av personalen redan nu kommer från bemanningsföretag. Bemanningsföretagens intåg på arbetsmarknaden har försvarats med att det handlar om att klara arbetstoppar eller hitta specialkompetens med kort varsel. Verkligheten har tydligt visat hur ohållbar den argumentationen är. För att anpassa arbetsrätten till det faktiska läget på arbetsmarknaden vill Vänsterpartiet bland annat införa:

• Förbud mot att säga upp fast anställda för att ersätta dem med inhyrda från bemanningsföretag.

• Tidsgräns för hur länge bemanningsföretag ska få vara inne på en arbetsplats, och större fackligt inflytande.

• Stopp för bemanningsföretag i statlig verksamhet.

Den andra attacken gäller kollektivavtal vid kommunala upphandlingar. Alliansen, med stöd av Sverigedemokraterna, röstade emot ett sådant krav i Haninge i december. Vänsterpartiet har drivit frågan i många kommuner och på olika sätt. Högerpartierna har stretat emot länge, och hänvisat till ett osäkert rättsläge, när de har motverkat stabila arbetsvillkor. Den 15:e januari tog EU-parlamentet följande beslut: ”Kollektivavtal ska följas och större möjlighet ska ges till att ställa sociala krav vid offentlig upphandling.” Detta är ett beslut som Vänsterpartiet välkomnar. Det bör göra det tydligare att kommunerna nu kan kräva kollektivavtal i sina upphandlingar.

För att fortsätta stärka arbetsrätten krävs att de som inte ger efter för nyliberala strömningar, utan arbetar för ett modernt och hållbart arbetsliv, får ett större inflytande i EU-parlamentet, riksdagen och i kommunerna. Annars blir det låga ingångslöner, hög arbetslöshet och osäkra anställningar kommer permanentas. Vi får unga som inte kommer in på arbetsmarknaden. Vi får dålig rörlighet på densamma då rädslan för arbetslöshet gör att man klamrar sig fast vid det man har istället för att utvecklas och gå vidare. I slutänden påverkar det ekonomin negativt då de flesta både vill ha, och behöver, ett fast jobb med sjysta villkor för att kunna flytta hemifrån, ta lån och våga skaffa barn. Detta kan vi se överallt där man har försämrat villkoren för dem som jobbar genom att skjuta de arbetslösa framför sig. Osäkra jobb ger osäkra medborgare i ett samhälle som stagnerar. Det behövs fler och bättre jobb. En sådan förnyelse på arbetsmarknaden kräver vänsterpolitik.

Carina Wellton
styrelseledamot (V) Haninge-föreningen

Ali Esbati
riksdagsledamot (V)

Nafi Cilgin
ledamot kommunfullmäktige (V) Haninge