Debatt: Kycklingarna behandlas inte som levande varelser

Nyligen publicerade Djurrättsalliansen och TV4 smygtagna filmer inifrån ett svenskt kläckeri. Materialet är filmat av mig då jag arbetade undercover på ett av Kronfågels två kläckerier för att avslöja vad som sker i det dolda. På kläckeriet kläcks kycklingar som levereras till gårdar, där de växer från små dunbollar till stora kycklingar redo för slakt efter bara 35 dagar. 

Kläckeriet är uppbyggt av ett flertal korridorer och rum med tusentals ägg och kycklingar på väg att kläckas. Kycklingarna kläcks föräldralösa i en vit plastback tillsammans med 150 andra individer, utan något som helst skydd av sin mammas omsorg. I samband med varje kläckning sorterades flera hundra, vissa dagar tusen, kycklingar bort som på något sätt var sjuka, skadade eller redan döda. 

Dessa lades i en separat plastback och kunde lämnas att plågas under lång tid. Levande kycklingar tvingades kliva på döda och åt av andras inälvor som hängde utanför kroppen. De bortsorterade kycklingarna borde egentligen ha avlivats omgående för att inte utsättas för onödigt lidande, enligt de regler som finns – men jag observerade att det allt som oftast dröjde flera timmar innan detta gjordes. Och detta var rutin på kläckeriet. 

När de till slut hamnade i gaskammaren så greps de av panik på grund av syrebrist.

När de till slut hamnade i gaskammaren så greps de av panik på grund av syrebrist, vilket är ett mycket plågsamt och utdraget sätt att dö på. De kycklingar som inte sorterades bort hamnade i en ny stapel med plastbackar, där många klämdes till döds. 

Jag fick dagligen se upp var jag satte fötterna för att inte trampa på levande och döda kycklingar som hamnat på golvet. Jag upplevde att hanteringen av kycklingarna var hårdhänt och vårdslös där de behandlades som produkter och inte som levande varelser.

Många känner mycket för de gula små duniga kycklingarna de ser i tv-reklamen, utan att ens reflektera över deras livsöden och hur de behandlats steget innan de hamnar på våra tallrikar. 

Jag vill med detta filmmaterial visa allmänheten hur kycklingarna kläcks in i denna värld och vad de tvingas genomlida. Djurplågeriet sker inte längre innanför helt stängda dörrar, för nu finns de här filmerna för allmänheten att se. 

Jag hoppas verkligen att de som upprörs över kycklingarnas öden förstår att det som syns i filmerna inte är en tillfällighet eller enstaka händelse. På kläckeriet är lidandet vardag. Om vi tillsammans ska få ett slut på misären måste vi människor sluta se djur som mat, och välja veganska alternativ.