Debatt: Kvinnor måste ha råd att börja ett nytt liv

Oktober är en av de månader då flest skiljer sig. Då om inte förr visar sig resultatet av våra olika livsval. Valde du ett kvinnodominerat yrke inom välfärden? Tog du ut mer­parten av föräldraledigheten? Tog du ut de flesta av vab-dagarna? Synd. Dessa beslut, som inte borde leda till ekonomisk ojämställdhet, får du nu betala dyrt för.

Enligt en undersökning som Fredrika Bremer-förbundet låtit Kantar Sifo göra i juni i år framgår att nästan hälften av alla kvinnor (45 procent) är osäkra på om de skulle ha råd att bo kvar i nuvarande bostad. Av männen kände sju av tio (66 procent) ingen sådan oro.

Kvinnors oro är befogad. Inkomstgapet mellan kvinnor och män var 1995 23 procent. Kvinnor hade alltså 77 procent av vad män hade i disponibel inkomst. Då, 1995, var den största delen av gapet löneskillnaden.

Trots ett riksdagsbeslut på att vi ska ha ekonomisk jämställdhet kan vi 2021 konstatera att inkomst­gapet inte minskat ett dugg. Kvinnor når fortfarande bara 77 procent av männens disponibla inkomst. Men nu är det inte löneskillnaderna som är merparten av gapet, utan kapital­intäkter. Kvinnors kapitalinkomster uppgår i genomsnitt till ungefär hälften av mäns vilket innebär att de senaste årens skattereformer har varit till mäns fördel.

Kapitalintäkter driver även upp priser på bostäder. Mellan 1997-2017 steg priserna på bostadsrätter i Sverige med 579 procent. En prisutveckling som är svår för kvinnor att hänga med i. Som grädde på moset får kvinnor betala högre ränta än män om de får lån hos banken enligt en studie av Lendo och Finansinspektionens 2019.

Det beror delvis på att kvinnor anses vara en högre kreditrisk än män, på grund av lägre inkomster. Samtidigt så är det dubbelt så många män som kvinnor som har skulder hos Kronofogden.

Fredrika Bremer-förbundet kräver därför att samtliga partier stärker sitt jämställdhetsarbete och vi är inte ensamma. Vår Kantar ­Sifo-undersökning visar att två av tre tycker att nuvarande regering borde göra ganska eller mycket mer för att minska inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor i samhället (66 procent) och bland kvinnor är den siffran ännu högre, 85 procent.

Inför valet 2018 (SVT Valu 2018) var jämställdhet väljarnas tredje viktigaste fråga, trots det lyste jämställdhetsfrågorna med sin frånvaro under valrörelsen. Vår undersökning är en tydlig signal från svenska folket. Jämställda livsinkomster måste bli en valfråga som förenar från höger till vänster. Vi behöver en regering som tydligt tar ställning och föreslår reformer mot, de konsekvenser ojämställd ekonomi får.

Fredrika Bremer-förbundet kräver därför:

• En individualiserad föräldra­försäkring.

• Samma möjlighet till heltids­arbete och trygga anställnings­former, särskilt inom kvinno­dominerade välfärdsyrken.     

• Åtgärder mot de strukturella löneskillnaderna som främst ­drabbar kvinnodominerade yrken.

• Ett skattesystem som ökar jämställdheten mellan kvinnor och män genom att öka kvinnors livsinkomster och minska skillnader mellan kvinnor och män.     

• Ett reformerat pensionssystem, med tydligt mål att höja kvinnors pensioner. Dessa reformer krävs för att att nå jämställda livsinkomster och ge kvinnor frihet att lämna en relation under samma förutsättningar som män.