Debatt: "Kvinnojourer blir inte bättre av vinstdrivande konkurrens"

Vi ser hur kommunpolitiker vill upphandla kvinnojoursplatser och låta kvinnojourer konkurrera med vinstdrivande behandlingshem som bedriver en helt annan typ av verksamhet, skriver Karin Svensson, ordförande för Roks.

Ibland möter vi kvinnor som utsatts för mycket grovt våld av män de har eller har haft en relation med, som inte visste när de behövde det att kvinnojourer stöttar även kvinnor som inte behöver boende. Och många känner inte till det fantastiska arbete som Sveriges tjejjourer utför, med att stötta unga tjejer och svara på deras frågor.

Till alla kvinnor i vårt avlånga land vill vi därför säga: en kvinnojour är så mycket mer än ett boende med hemlig adress. En kvinnojour kan du kontakta för råd och stöd, oavsett om du har lämnat eller är kvar i en relation med någon som utsätter dig för våld, om du har utsatts för sexuellt våld av någon okänd – eller om du utsätts för psykiskt våld eller kränkningar av den som säger sig älska dig.

Till en kvinnojour kan du komma för att prata om din situation, eller för att bo en kortare eller längre tid om du behöver det. Jourkvinnorna, som de allra flesta är ideellt engagerade och tillbringar sin fritid på kvinnojouren, kan följa med dig och finnas vid din sida vid rättegångar, samtal hos socialtjänsten eller i andra situationer då du behöver stöd.

Till alla Sveriges tjejer vill vi säga: tjejjourerna finns för er, på nätet och utanför nätet, för att stötta dig som utsatts för våld eller kränkningar, och för att svara på dina frågor om våld, relationer, kroppen och mycket annat.

Kvinno- och tjejjourerna är också folkbildare och en ögonöppnare. I över 30 års tid har vi föreläst, utbildat, opinionsbildat och spridit information överallt om det samhällsproblem som mäns våld mot kvinnor är. Tack vare kvinno- och tjejjoursrörelsen har Sverige idag en av världens bästa kvinnofridslagstiftningar.

När Roks säger att kvinno- och tjejjourerna behöver en långsiktig finansieringsmodell som garanterar självständiga jourer, då är det all den verksamhet som beskrivs ovan som vi menar. Det är inte självklart för de politiker som beslutar om vår existens, det märker vi tydligt. Vi ser nämligen hur kommunpolitiker vill upphandla kvinnojoursplatser och låta kvinnojourer konkurrera med vinstdrivande behandlingshem som bedriver en helt annan typ av verksamhet. Vi ser hur politiker på riksplanet nu har att ta ställning till en utredning som rekommenderar att skyddade boenden ska definieras i lag – som något helt annat än vad våra skyddade boenden faktiskt är, med krav på dygnet runt-bevakning av kvinnorna. Kvinnor som bor i kvinnojourernas skyddade boenden är inte i behov av varken behandling eller bevakning. De behöver ett tryggt ställe att sova på, och de behöver stöd i processen att bryta sig loss från en relation med en man som misshandlat dem fysiskt och psykiskt och effektivt brutit ner deras självkänsla. I den processen ser vi kvinnan som en fullt kapabel och frisk person som själv äger processen. Det skiljer oss från andra aktörer, och det är precis det synsättet som gör att kvinnojourerna behövs.

För tjejjourerna ser vi en stor risk att deras finansiering helt uteblir när pengarna knyts till sängplatser. De är ännu mer utsatta än kvinnojourerna, och deras arbete är så otroligt viktigt. Kan vi möta och stötta unga tjejer i ett tidigt stadium kanske vi kan förebygga våld och ohälsa för dem senare i livet.

Kvinno- och tjejjoursarbete bygger på fyra viktiga grundstenar. För det första, att kvinnojourer är kvinnoseparatistiska, det vill säga endast kvinnor och tjejer kan vara medlemmar och endast kvinnor (och deras barn) och tjejer kan få stöd på en kvinno- eller tjejjour. För det andra arbetar kvinno- och tjejjourer utifrån över 30 års kunskap om mäns våld mot kvinnor och en förståelse för mäns våld mot kvinnor som ett samhällsproblem. Den tredje grundstenen har vi redan nämnt, nämligen självständigheten. Vi vet av erfarenhet att det behövs stödverksamhet för kvinnor som utsätts för mäns våld, som inte är myndighetsutövare med allt vad det innebär. Till sist utgår vårt arbete från de utsattas perspektiv. Bara genom att lyssna på de som lever med eller har levt med våldet kan vi hitta rätt nycklar till förändring. 

Det är utifrån dessa fyra grundstenar som vi söker finansiering för hela vår verksamhet. Den verksamheten kan inte bekostas av upphandlade sovplatser i boendet, eller av ersättning när vi utför socialtjänst för en viss kvinna. Vår verksamhet måste ses för vad den är, den bygger på en helhetssyn på mäns våld mot kvinnor som sedan över 30 år har räddat, och fortsätter att rädda liv.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg, som du kan beställa i pappersformat här. Tidningen finns också i vår Androidapp och Ipad/Iphoneapp.

Vill du prenumerera för under 12 kronor numret? Skicka ett mejl till kundtjanst@etc.se.