Debatt: Kvinnofrid – en fråga om mänsklig säkerhet

Innan kvinnor mördas har de oftast sökt hjälp, polisanmält, ansökt om besöksförbud eller på annat sätt signalerat våldsutsatthet. Enligt Socialstyrelsen hade samtliga offer för dödligt våld i nära relation 2016 och 2017 tidigare sökt hjälp.

Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141  

Det är hög tid att frihet från våld i vardagen erkänns som en fråga om säkerhet och att de medel som avsätts motsvarar omfattningen av problemet. Mäns våld mot kvinnor beräknas av EIGE (European Institute for Gender Equality) kosta Sverige 40 miljarder kronor om året.

2007 antog regeringen en handlingsplan där Socialtjänstens särskilda ansvar att ge skydd och stöd till våldsutsatta är tydliggjort. Enligt en statlig utvärdering har kunskaperna om våld ökat bland relevanta professionella. Effekterna för våldsutsatta verkar dock mer oklara.

Forskning visar stora skillnader mellan kommuner i vilka villkor och trösklar som sätts upp för våldsutsatta. Veronica Ekström menar i sin avhandling att det bland dem som arbetar specifikt med kvinnofrid ofta finns ett stort engagemang, men samtidigt en frustration över att inte kunna erbjuda det stöd som behövs, särskilt vad gäller bostad. Det kan också finnas ett motstånd från andra inom organisationen, att prioritera detta.

Kommunernas kvinnofrids­arbete är enligt en aktuell granskning av Unizon ostrukturerat, lågt prioriterat och lever sällan upp till socialtjänstlagen. Det saknas långsiktiga överenskommelser med kvinnojourer och finansering. Allvarliga konsekvenser är bland annat att våldsutsatta kvinnor och barns rättigheter till bostad och skolgång inte tillgodoses. Varannan kommun erbjuder inte våldsutsatta stöd att få mer långsiktig bostad, trots att de enligt Socialtjänstlagen bör. Var fjärde kommun beviljar inte insatser till barn under 18 år om inte båda vårdnadshavare (vilket i dessa fall ofta inkluderar förövaren) godkänner. För de många våldsutsatta kvinnor med missbruk, kan bara en handfull kommuner erbjuda kvinnojour.

Regeringen har nyligen antagit en nationell strategi för att motverka våldet. Bland annat har den beslutat att kunskap om mäns våld mot kvinnor och i nära relationer ska ingå i utbildningen för fler yrkesgrupper, och om att avsätta medel för kompetensutveckling. Det är krav som Feministiskt initiativ länge har drivit.  

Feminism krävs i detta arbete. Feministiska män som engagerar sig mot våldet och står upp mot sexism behöver bli fler. Feministiskt initiativ vill bland annat, utöver att befintliga lagar efterlevs:

• En radikal omfördelning från militär säkerhet till mänsklig säkerhet. Vi prioriterar skydd för våldsutsatta, behandling av förövare och utsatta samt förebyggande arbete.

• Att skyddade boenden garanteras långsiktig finansiering. Det ska finnas tillräckligt med boenden för särskilda  behov av tillgänglighet, möjlighet att ta med husdjur, för utsatta med beroendeproblematik, våld i namn av heder eller vid förhöjd hotbild oavsett motiv.

• Att en person som har kontaktförbud inte samtidigt ska ha möjlighet till umgänge med den skyddades och sina gemensamma barn.

• Att skyddet för personer som utsätts för hot om våld stärks genom att efterlevandet av kontaktförbud skärps. För förövare som dömts till kontaktförbud för våld mot partner ska fotboja utfärdas.

• Att en person som dömts för våldsbrott ska kunna dömas både till fängelse och behandling samtidigt.

• Att straffet för fridskränkningsbrotten höjs till minst ett år. Förövare som nekar eller avbryter erbjuden behandling bör få sitt straff förlängt, särskilt om förövaren har minderåriga barn.