Debatt: Köttskatt – räddningen för svenskt jordbruk

Köttet är en stor miljöbov och vi behöver sänka konsumtionen avsevärt för att komma tillrätta med klimatförändringar, övergödning och förlust av biologisk mångfald. Köttets stora negativa miljöpåverkan beror på att det är väldigt ineffektivt att producera. I genomsnitt går det åt tio gånger mer resurser och innebär tio gånger mer negativ miljöpåverkan att producera samma näring från animalier som från vegetabilier.

Hur kommer det sig då att vi köper så mycket kött? Kräver konsumenterna att få betala tio gånger mer för sin mat än de behöver? Nej, naturligtvis inte. Det är nämligen inte tillgång och efterfrågan som styr handeln med jordbruksprodukter. Med avsikt att skydda den egna jordbruksproduktionen har världens rika länder har länge matat in stora mängder skattepengar i jordbrukssektorn, så att inhemska produkter blir billigare i affären.

Men systemet fungerar inte som det är tänkt. Det har i stället skapat en situation där det är omöjligt för jordbruket att få lönsamhet på marknadsmässiga grunder, utan är helt beroende av politiska beslut. I EU ges framför allt ett fast stöd för den jordbruksareal som brukas, oavsett för vad eller hur. Detta system gynnar i dag ineffektiv produktion och straffar därmed effektiv produktion. Foderodling och köttproduktion gynnas på bekostnad av vegetabiliska alternativ.

Det finns väldigt lite utrymme för Sverige att göra egna prioriteringar inom de ramar EU har satt upp. Och det är förstås viktigt att vi inte bara flyttar vår negativa miljöpåverkan till andra länder. Att avskaffa bidragen till köttproduktion i Sverige skulle sannolikt innebära mer billigt importkött och eftersom svensk produktion ofta är bättre ur miljösynpunkt skulle det leda till en försämring för miljön i ett globalt perspektiv.

Det är här köttskatt kommer in i bilden. Att beskatta det som skadar miljön och ge bidrag till det som gynnar miljön är en princip som kan användas parallellt med EU:s jordbrukspolitik för att styra om till en mer hållbar matkonsumtion och ett mer hållbart jordbruk i Sverige. En skatt som slår hårdast mot det kött som är sämst för miljön skulle gynna de relativt mer hållbara svenska köttproducenterna och låta dem ta marknadsandelar i Sverige, samtidigt som den totala konsumtionen sänks. EU:s interna marknadsregler och internationella handelsavtal hindrar oss från att beskatta utländskt kött högre än svenskt, bara för att det är utländskt. Däremot finns inget som hindrar oss från att beskatta produkter av miljöskäl eller hälsoskäl. Vi har redan sådana skatter på till exempel bensin och tobak.

Det tar dock tid att planera en skatt med olika nivåer beroende på miljöpåverkan. Dels måste man avgöra hur olika typer av miljöpåverkan ska viktas och dels måste man ha ett system för hur man mäter köttets miljöpåverkan. Bland annat Naturskyddsföreningen har därför föreslagit ett enklare system, som kan införas direkt. Det innebär en fast avgift per kilo kött. Även en sådan avgift skulle gynna det svenska köttet, som i dag är dyrare och därför skulle få en relativt mindre prishöjning.

En köttskatt skulle alltså kunna vara en del av räddningen, inte bara för miljön, utan även för en svensk jordbrukssektor i kris. Vi hoppas därför att regeringen snarast börjar utreda hur en köttskatt kan utformas. Att medan utredningen pågår införa en fast avgift per kilo kött och använda inkomsterna för miljöstöd till jordbruket skulle visa att regeringen menar allvar med att modernisera jordbrukspolitiken så att hållbarhet premieras och göra att lantbruket vågar börja planera och investera för en sådan framtid.