Debatt: Kommunerna sviker sina cyklister

Trots att det finns en stor medvetenhet om att cyklandet måste öka saknas i många kommuner en tydlig styrning och riktig handlingskraft, skriver Klas Elm från branschorganisationen Svensk Cykling.

Många av landets kommuner sviker sina cyklister, trots att man utåt säger sig satsa på att cyklandet ska öka. Ska Sverige nå de nationella målen om ett ökat cyklande är det viktigt att cykeltrafiken hanteras i samtliga delar av den statliga, regionala och kommunala planeringen. En del av problemet ligger i att de redan små resurser som tilldelas cykeltrafik används för att täcka underskott i stora infrastrukturprojekt som motortrafik. Men tyvärr brister det också allvarligt i den kommunala planeringen för cykelfrågor.

Branschorganisationen Svensk Cykling gav Sweco i uppdrag att kartlägga landets 30 största kommuner för att undersöka hur deras långsiktiga strategier och förutsättningar att utveckla cykeltrafiken egentligen ser ut. Resultaten är tämligen nedslående. Majoriteten av landets största kommuner får nämligen underkänt för hur de planerar för cykelsatsningar.

Rapporten bygger på en genomgång av hur cykelfrågor hanteras i översiktsplaner och förekomsten av en cykelplan hos kommunerna, samt hur uppdaterade dessa är. En antagen översiktsplan är viktig som det högsta bindande beslutet när det gäller strategier för hur kommunen ska efterleva uppsatta mål och inriktningar.

Studien har undersökt landets 25 största kommuner, samt utöver det även Varberg, Trelleborg, Kalmar, Östersund och Luleå. Bara två kommuner, Malmö och Linköping, får godkänt när det gäller hur cykeltrafik hanteras i de kommunala översiktsplanerna enligt Svensk Cyklings rapport. Övriga 28 kommuner får enligt samma rapport underkänt betyg i fråga om just långsiktig strategi för att säkerställa att cykeltrafiken ges goda förutsättningar i kommunens transportsystem.

Endast var femte undersökt kommun har pekat ut cykel som ett fokusområde eller satt upp mål för cykeltrafiken i kommunen. 27 procent av de undersökta kommunerna anger cykling som en del av kommunens vision och bara 57 procent har en cykelplan från 2008 eller senare. Nio kommuner saknar helt cykelplan.

Det finns förvisso en stor medvetenhet om att cyklandet måste öka i kommunerna, men undersökningen visar alltså att det i många fall saknas en tydlig styrning och riktig handlingskraft. Ska Sverige bli en riktig cykelnation måste kommuner, län och regioner på allvar börja leva upp till målen för ökat cyklande. Var femte cykelpendlar men endast småsmulor av pengarna går till utbyggnad och drift av cykelinfrastruktur. Det avgörande hindret för ökad cykling är just den dåliga, osäkra och osammanhängande cykelinfrastrukturen, liksom även den bristfälliga driften och det dåliga underhållet

Att det finns ett samband mellan kommuners planering för cykeltrafik och cyklandet är bland annat Borås ett bra exempel på. I kartläggningen som Sweco genomförde fick den västsvenska staden sämst betyg av samtliga 30 kommuner i undersökningen. Borås är helt följdriktigt den kommun (bland svenska kommuner med över 40 000 invånare) som uppvisar lägst procentuella andel cyklande av det totala personresandet, då endast en procent av resorna sker med cykel.

Alla talar sig numera varma för cykling, men det händer alldeles för lite. Det går för långsamt och den kommunala planeringen släpar efter rejält. Om landets största kommuner menar allvar med pratet om cyklingens betydelse för transporter, trafikmiljö och folkhälsa måste det till helt nya tag. Det måste till en avsevärt högre ambitionsnivå, och att man går från ord till handling.

Klas Elm

Ordförande för branschorganisationen Svensk Cykling