Debatt: Klimatomställning kräver livsstilsförändringar

Det är glädjande att se riksdagspartierna göra utspel för att främja ett hållbart klimat, allt ifrån pant på mobiler, till att inte sänka skatten på diesel till jordbruket. Hade vi velat minska utsläppen med 20 procent hade dessa förslag säkert varit jättebra. Problemet är bara att i den klimatlag, som Sverige antog tidigare i år, fastslås att vi ska vara klimatneutrala till 2045 och att transportsektorn ska minska utsläppen med 70 procent till 2030. Det är då uppenbart att de åtgärder som dagens riksdagspartier presenterar är fullständigt otillräckliga för att nå de målen.

Åtgärderna handlar huvudsakligen om innovation på utbudssidan. Biobränslen, förnybar el, bränslesnåla bilar. Men vi kommer inte klara av att möta utmaningarna utan att angripa efterfrågesidan också. Samtidigt som politiker, företag och privatpersoner kämpar för att få ner utsläppen per produkt eller tjänst så ökar efterfrågan i många sektorer kraftigt. Vad bryr sig klimatet om att utsläppen per flygresa minskar om antalet flygresor ökar allt mer? Biobränslen kan ersätta en del fossila bränslen men vår biosfär klarar bara av att producera en ändlig mängd med bibehållen mångfald av djur och växtlighet, och samtidigt skall markareal räcka till såväl matproduktion som till skogsproduktion för trävaruindustri och pappersindustri.

För att citera klimatforskaren Johan Rockström så ”kommer det inte att räcka för att skapa den stora förändring vi behöver se. Det vi behöver är en transformation av hela nationen.” Vi behöver minska utsläppen från 11 ton koldioxidekvivalenter per person ned till 1 ton per person. De som har försökt vet att det är nästan omöjligt som Sverige är uppbyggt idag.

Klimatminister Isabella Lövin skriver i Dagens Etc: ”Jag tänker inte längre underdriva det existentiella hot mot mänskligheten vi står inför”. Det låter som ett sent uppvaknande efter nästan fyra år i regeringsställning. Hur kan det komma sig att till och med Miljöpartiet inte tidigare vågat tala allvar kring klimatfrågan?

Det finns en föreställning om att vi bara kan bygga optimism inför framtiden om vi tonar ner utmaningarna och lyfter fram exempel på enkla lösningar. Men stämmer det? Historien är full av exempel på när mänskligheten har samlat sig inför gigantiska utmaningar och lyckats. Inte för att det verkade enkelt utan därför att det var nödvändigt. Numera är det bara ett fåtal svenskar som förnekar människans påverkan på klimatet men många blundar fortsatt inför omfattningen av den nödvändiga omställningen. Vi vill ta oss an mänsklighetens största utmaning med öppna ögon och optimism.

Även om Klimatministerns uppvaknande är glädjande så lyser hennes förslag till omställning med sin frånvaro. Så låt oss ta vid där hon slutar. Låt oss tala om hur samhället kan se ut när vi ställer om till att leva hållbart. Först till den obekväma insikten. Vi kommer inte kunna lösa klimatfrågan enbart genom tekniska framsteg. Vi behöver också förändra våra livsstilar till att bli mindre resurskrävande.

Vi behöver köpa mindre saker, ändra våra matvanor, bo mindre, investera hållbart och flyga mindre. Det kommer vara jobbigt eftersom förändring är jobbigt. Men det kommer också vara fullständigt nödvändigt om våra samhällen ska överleva. Nyckeln ligger i att hitta förändringar som gör att vi lever bättre liv samtidigt som vi förbrukar mindre resurser.

Så hur gör vi det? Vilka politiska lösningar krävs för att skapa det här samhället? Här är ett urval av några av våra förslag på lösningar:

• Individkonto för klimatutsläpp så att vi får en större förståelse för hur olika köpbeslut påverkar våra utsläpp.
• Klimatskatt på varor som bidrar till utsläpp istället för arbete som skyndar på övergången till en tjänsteekonomi
• Hållbar avkastning på naturens villkor sätts som måttstock istället för tillväxt i konkurrens med naturen.
• Minska våra utsläpp i andra länder genom punktskatt på kött, elektronik och flyg.
• Vegetarisk kost införs som standard i offentliga miljöer, med minskad miljöpåverkan och bättre hälsa som följd.
• Småskaligt jordbruk med högre värdeskapande prioriteras, med mer mångfald och mer human djurhållning, baserat på nya rön kring permakultur och andra innovativa odlingstekniker.
• En inkluderande process där fler grupper i samhället är delaktiga i att ta fram förslag på de nödvändiga livsstilsförändringarna.

Detta är några punkter i den nödvändiga omställningen för att leva hållbart långsiktigt, men de bidrar också till ett bättre samhälle här och nu. Minskade kostnader för konsumtion gör att vi inte behöver arbeta lika mycket. Vi får mer tid för det som vi tycker är verkligt viktigt i livet, som att umgås mer med de vi älskar och tycker om, engagera oss ideellt, och ägna oss åt personliga intressen.

Väckarklockan har ringt allt högre i över 40 år. Nu börjar kostnaderna för vårt snoozande göra sig påminda. Det är dags att stå upp och möta de komplexa utmaningar vi står inför. Det är dags att ställa om till ett verkligt hållbart samhälle. Det är dags att förverkliga visionen välmående människor på en välmående planet.