Debatt: Klimatmålet inte alls ambitiöst

Hur många vet när det sista stora massutdöendet skedde på vår planet? Nu, precis nu pågår det sjätte stora massutdöendet på jorden, och ändå fortsätter vardagen som vanligt för de flesta av oss. Om vi fortsätter som nu kommer ofattbara 70 procent av alla djur på jorden ha försvunnit, jämfört med hur beståndet såg ut 1970, enligt WWF.

I haven, som står för 70 procent av jordens yta, ser det inte heller bra ut. Sedan 70-talet har 50 procent av biomassan försvunnit – siffror som är svåra att ta till sig. Orsaken till de här enorma förändringarna är vi människor. I Sverige lever vi i genomsnitt på ett sätt som kräver cirka 4,5 planeter, och det behöver inte sägas att det har vi inte.

Det mest akuta miljöhotet i dag är den förstärkta växthuseffekten som vi driver på med koldioxid och andra växthusgaser. Fossila bränslen är boven i dramat, din och min livsstil när vi bland annat kör fordon på bensin och diesel. Flyget står också för en stor andel växthusgaser. Vi har även sjöfarten, stålindustrin med mera som måste ersättas eller åtgärdas med bättre alternativ.

Det finns alternativ redan i dag för att ställa om samhället, som måste genomföras i ett betydligt snabbare tempo än i dag.

Regeringens förslag om ett klimatmål, att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären kan låta ambitiöst, men sanningen är att det inte är snabbt nog på långa vägar. Då kan det redan vara för sent.

Det kommer att krävas en samhällsförändring med mycket styrmedel och nya lagar från vår regering och riksdag. Så då kommer själva kärnan i det här öppna brevet:

Regeringen bör hålla en presskonferens eller en  ”state of union” och upplysa befolkningen om hur illa det verkligen ser ut i dag med miljön, och i synnerhet med den förstärkta växthus­effekten. Det här ska man göra för att vi närmar oss en ”tipping point”, det vill säga då det är för sent för oss människor att hejda den förstärkta växthus­effekten.

Klimathotet är ett större hot mot vår existens, än till exempel ett enskilt krigshot mot vårt land. Då skulle hela stats­apparaten ställa om för att möta hotet och gå in i krigsberedskap.

Det är av oerhört vikt att regeringen och de andra riksdagspartierna når ut med frågan till befolkningen, för att få en förståelse för att kraftigare åtgärder måste till för att hejda den pågående globala uppvärmningen.

Kan man då, när man har kunskap om hur akuta klimathoten är, säga att regeringen och riksdagspartierna gör tillräckligt, och även såklart vi själva?

Svaret på den frågan är tveklöst nej, även om en omställning till en mer ansvarsfull miljöpolitik har påbörjats, och mycket medel har avsatts för att stimulera en övergång till bättre alternativ. Det stora problemet är att det brådskar och att vi är på väg över en tröskel där vi inte längre kan påverka klimatet.
Så en uppmaning till alla och särskilt våra politiker och regering: ta det här på yttersta allvar, det här är på riktigt, och vi har en liten tid på oss att vända det här.

Vad ligger i vågskålen? Just nu ser det ut som vi är på väg mot fyra graders ökning i stället för två som sattes upp i Parisavtalet. Blir fyra grader en verklighet kommer vi inte längre känna igen vår värld, och det är troligen slutet på vår civilisation. Vi har en fantastisk värld, som vi måste göra allt i vår makt att bevara, så även våra efterkommande får chansen att uppleva en planet i balans.