Debatt: Klimatkrisen gör vatten till en akut biståndsfråga

2025 inleddes med den varmaste januarimånaden som någonsin uppmäts – ännu en av alla varningssignaler om den eskalerande klimatkrisen. Nyligen skulle även de 195 länder som undertecknat Parisavtalet lämna in uppdaterade klimatplaner, men endast 13 höll deadline. Bland de som missade fanns stora utsläppare som Kina, EU och Indien. Samtidigt kommer också alarmerande nyheter om minskat bistånd runt om i världen. Klimatkrisen blir alltmer märkbar, medan den politiska viljan lyser med fortsatt frånvaro på många håll.

Klimatkrisen är till största del en vattenkris, där både för mycket vatten och bristen på vatten får förödande konsekvenser. Faktum är att hela sju av tio dödsfall som kopplas till naturkatastrofer är orsakade av vattenrelaterade katastrofer. Vattenkrisen pågår just nu och den har inga gränser – nyligen härjade omfattande bränder i Los Angeles efter en period med långvarig torka, och förra året drabbades bland annat spanska Valencia och stora delar av Bangladesh av extremregn och förödande översvämningar.

De mest drabbade är oftast de som bidragit minst till krisen.

I Bangladesh, där WaterAid verkar sedan länge, saknar över 40 procent av befolkningen fungerande toaletter och många av landets avloppssystem är bristfälliga. Där skapar översvämningar omfattande kaos när till exempel avloppssystem översvämmas och smutsigt vatten förorenar dricksvatten. 

Problemen finns över hela världen. Extrem torka, regnoväder, kraftiga översvämningar och stigande havsnivåer hotar tillgången till rent vatten och matproduktion, förstör toaletter och avloppssystem, och utsätter miljontals människor för dödliga risker. De mest drabbade är oftast de som bidragit minst till krisen – invånarna i världens låginkomstländer som lever i fattigdom. För alla som lever i klimatkrisens frontlinje är behovet av resurser till klimatanpassning akut. Nu måste stödet öka – inte dras tillbaka.

Makthavare, inklusive den svenska regeringen, måste omedelbart se till att öka klimatbiståndet så att de samhällen som drabbas värst men har minst resurser kan anpassa sig till den nya verkligheten och överleva. Det krävs större investeringar i hållbara vatten- och sanitetslösningar. Toaletter, avloppssystem, vattenbrunnar och infrastruktur för dricksvatten måste anpassas så att de klarar det extrema vädret. Genom att investera i rent vatten, fungerande sanitet och hygien kan liv räddas och motståndskraftiga samhällen skapas.

Det krävs ett större engagemang från världens höginkomstländer i vattenfrågorna om de globala åtagandena för anpassning ska uppnås på Cop30 i november. Rent vatten är inte bara en rättighet, det är en nödvändighet för att överleva. Frågan är inte om vi har råd att agera – utan om vi har råd att låta bli.