Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Klimatet kräver en fossilfri fordonsflotta före 2030

En fungerande järnväg är grunden till en hållbar ekonomi och mindre regionala klyftor i landet, skriver debattörerna.
En fungerande järnväg är grunden till en hållbar ekonomi och mindre regionala klyftor i landet, skriver debattörerna. Bild: Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT

Dagens ETC

Klimatfrågan har stått tillbaka länge i infrastrukturplaneringen. Som litet land så har vi störst möjlighet att påverka klimatomställningen genom att föregå som positivt exempel, skriver vänsterpartisterna Emma Wallrup, Birger Lahti och Håkan Svenneling.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Det är klimatet som ska styra trafikplaneringen. Inte tvärtom, som det är idag. Om vi ska kunna nå klimatmålen 2030 så krävs det att målet också tydligt styr den infrastrukturplan som nu ska tas fram. Transporter står för en tredjedel av våra klimatutsläpp. För att minska utsläppen och ha en rimlig chans att nå klimatmålen måste vi planera noga för att minska transporterna på våra vägar.

Enligt uppgift från Ekot 15 mars beordrade näringsdepartementet att en klimatrapport togs bort ur inriktningsunderlaget till nästa infrastrukturplan. Klimatrapporten innehåller betydelsefulla slutsatser om att järnvägssatsningar måste öka och biltrafiken måste minska och för att klimatmålen ska nås. Rapporten borde självfallet vara utgångspunkten för planeringen av vår framtida infrastruktur. Att regeringen väljer att nonchalera en sådan inriktning går stick i stäv med dess egna formuleringar om att Sverige ska vara ett av de första fossilfria välfärdsländerna och med strävan efter en hållbar näringspolitik.

För att skapa förutsättningar för vårt näringsliv att ha tillgång till hållbara godstransporter krävs ökade satsningar både för att stärka underhåll och kapacitet på befintliga järnvägar och för att bygga nya järnvägar. En stor andel av dessa järnvägssatsningar måste ske utanför storstäderna för att våra råvaror ska kunna transporteras med låg klimatbelastning. För Norrland och landsbygden ger detta nödvändiga förutsättningar för ett hållbart näringsliv och frigör kapacitet även för persontrafiken.

Den tyngre industrin i Sverige efterfrågar mer tillförlitlig järnväg för att kunna frakta gods. Det är ett mysterium att både den tidigare borgerliga regeringen och den nuvarande regering väljer att sätta dövörat till mot den tunga industrin när de så tydligt påtalar att de behöver tillförlitlig järnväg med ökad kapacitet, i vissa fall helt nödvändiga infrastrukturlösningar för att industrin överhuvudtaget ska kunna exportera produkter.

Näringslivets transportråd som samlar alla Sveriges stora företag, har också tydligt uttalat att de har en stark önskan att det nu ska satsas på järnvägen. En sådan inriktning stöds även av utredningen ”En fossilfri fordonsflotta på väg” som togs fram under den borgerliga regeringen. Vi behöver inte utbyggnad av stora motorleder som ökar trafiken, istället för att minska den. Givetvis måste investeringar även göras på vägsidan, men investeringar som ökar tunga transporter på väg där järnväg är att föredra måste undvikas.

Landsbygdskommittén, där alla partier sitter med, har också precis presenterat sin rapport, som påtalar att det är nödvändigt att bygga infrastruktur i hela Sverige. Norrbotniabanan är en viktig prioritering som skulle bidra till effektivare transporter. Enligt Trafikverket skulle transportkostnaderna för godstrafiken minska med 30 procent, och restiderna för persontrafiken halveras om Norrbotniabanan byggdes. Norrbotniabanan ingår i det euroepiska stamnätet och banan är viktig för att stärka kommunikationerna strategiskt för hela Europa. En förstärkning och utökning av kapaciteten av järnvägen krävs i hela landet. Underhållet måste fungera för att vi ska kunna transportera gods och resa hållbart.

Det är därför dags att näringsminister Mikael Damberg svarar på om han är beredd att lyssna på näringslivet och de största företagen i Sverige? Menar regeringen på allvar att klimatmålen kan nås utan ökad transporteffektivitet och större andel godstransporter på järnväg och sjöfart? Delar regeringen utredningen En fossilfri fordonsflottas uppfattning att en minskning av vägtrafikens utsläpp med 80 procent till 2030 bör vara en ram för planperioden 2018-2029?

Vänsterpartiet anser att en hållbar ekonomi byggs genom att ge ökad möjlighet till företag och människor att transportera sig hållbart i en ekonomi där transporter är ofrånkomliga. Klimatfrågan har stått tillbaka länge i infrastrukturplaneringen. Som litet land så har vi störst möjlighet att påverka klimatomställningen genom att föregå som positivt exempel.

En fungerande järnväg i hela landet är helt enkelt grunden till om hur vi ska kunna frakta gods på ett hållbart sätt, bygga en hållbar ekonomi och inte bidra till ökade regionala klyftor i landet.

Emma Wallrup
Trafiktalesperson (V)

Birger Lahti
Näringspolitisk talesperson (V)

Håkan Svenneling
Landsbygdstalesperson (V)