Debatt: Klimatet kräver kreativ kultur

När världen befinner sig i en akut klimatkris blir politikens prioriteringar väsentliga, liksom uppgiften att skapa förutsättningar för såväl samhällets alla sektorer som för vanligt folk att kunna leva och verka på ett hållbart sätt. Därför spelar det roll vilka politiska beslut som fattas om såväl kulturen som flyget. Det handlar om vilka förutsättningar man skapar för svenska medborgare att leva goda och samtidigt klimatvänliga liv. 

Timbros chefsekonom Fredrik Kopsch har under sommaren skrivit på plattformen X att om opera inte kan bära sig självt behöver vi inte ha opera och att det är bra att det fria inträdet på statliga muséer tagits bort. Han tycker också att flygskatten ska avskaffas för att stimulera flygnäringen. En sänkning av flygskatten vill också Tidöregeringen ha, samtidigt som de miljardsatsar på flyget och missar klimatmålen. Allt medan kulturbudgetar skärs ner runt om i landet. 

Norrköpings moderata kommunstyrelseordförande, Sophia Jarl, har återkommande kritiserat kultursektorn för att behöva offentliga bidrag för att överleva. Den samtida borgerliga politiken satsar på klimatskadlig verksamhet och skär ner på klimatvänlig.  

Det är ett billigt retoriskt knep att ställa två grupper mot varandra; ett samhälle ska till exempel ha råd med god bemanning i både skolan och vården. Med både ett välunderhållet järnvägsnät och vettig lön för undersköterskor. Men politik är också att välja, och klimatkrisen kräver att politiken både väljer och väljer bort för att kunna forma ett hållbart samhälle. Det handlar i grunden om att ställa frågan om hur livet ska se ut för vanliga människor i ett samhälle som inte förlitar sig på fossila bränslen eller överanvändning av naturresurser. 

Men utifrån Timbro- och Tidöpolitiken är det ibland oklart om dess förespråkare alls förstår hur människor fungerar. Att vi människor behöver saker att ägna oss åt under vår lediga tid. Att de sakerna påverkas av vilka förutsättningar som finns, vad saker kostar och vad våra kompisar gör. Att människors beteenden i hög grad är kontextuella och påverkas av den sociala, infrastrukturella och materiella kontext en person lever i. Är flyget billigt och många runtomkring en flyger ökar sannolikheten att man själv vill göra detsamma. Är det dyrt och krångligt att gå på museer och teater kommer färre att göra det. Skatter och subventioner är politiska instrument som påverkar människors beteenden. 

Timbro och Tidöpartierna tycks, för att använda Oscar Wildes ord, veta priset på allt men inte värdet av något

Det Kopsch missar när han skriver att subventionerad opera inte behövs är att opera existerar i ett kulturellt ekosystem. Och som med alla ekosystem kan man inte ta bort en del utan att det påverkar resten av systemet, något musikern Sara Parkman förklarar väl i en text som utmanar moderaten Jarls (felaktiga) uttalande om att folkmusik, till skillnad från klassisk musik, frodas fritt och ideellt. Kulturens slutliga värde är större än priset för dess enskilda delar. 

Kopsch och Jarl missar att värde och pris är två olika saker. Ekonomen Mariana Mazzucato menar att värde är något som skapas kollektivt i samhället genom samarbete, och att innovation och samhällelig utveckling kräver både risktagande och experimentering. Det vill säga att ett samhälle måste satsa pengar på olika saker för att få fram nya innovationer och förmågor – att det sällan på förhand går att veta exakt vad som kommer att generera värde. 

Timbro och Tidöpartierna tycks, för att använda Oscar Wildes ord, veta priset på allt men inte värdet av något– och inte heller förstå att klimatomställningen kräver att klimatvänliga aktiviteter börjar värderas högre än klimatskadliga.

Något av det mest trösterika med klimatutmaningen är att mycket av det människor behöver för att må bra är saker som är fossilfria. Tänk all den rikedom som ryms inom varje människa, den möjlighet vi har att både på egen hand och tillsammans skapa texter, musikstycken, teater och underhållning. Att förenas i upplevelsen av musik som fullkomligt fångar en. Och att allt det där går att få utan att tära på ekosystemen. Stora värden till låg kostnad. 

Ska vi kunna ställa om till ett samhälle som är genuint hållbart måste vi börja prioritera den möjlighet till kreativitet, lustfylldhet och innovation som sker när vi får ägna oss åt eller ta del av kultur. Kultursektorn är väsentlig för klimatomställningen.

Att i klimatkrisen satsa på mer flyg och samtidigt skära ner på kulturen är att göra människors möjligheter att leva miljövänligt gråare och tråkigare – och försvårar för att nå klimatmålen. Jag tror att många på frågan om vad vi vill ha för slags samhälle prioriterar ett rikt och sjudande kulturliv framför en vardag så torftig att man måste flyga till andra länder för kulturella upplevelser.