Både i grundskolans och gymnasieskolans läroplan ges ett tydligt uppdrag att utbilda för hållbar utveckling. Nu är det upp till ansvariga politiker att ge lärare och pedagoger det stöd de behöver för att uppfylla målet, skriver företrädare för Knut-projektet.

”Ungdomar skriker efter relevant innehåll i undervisningen”, konstaterar forskaren Anders Jidesjö. Vad kan vara mer aktuellt och relevant än att vara delaktig i att forma en hållbar samhällsutveckling? Detta ingår även i målen för den svenska skolan. Men det är klent med måluppfyllelse.

Vi närmar oss slutet på FN:s årtionde för utbildning för hållbar utveckling (2005–2014), vars mål är att allt lärande och all utbildning ska ge kunskaper så att det blir möjligt att ställa om samhället och hitta lösningar på världens ekonomiska, sociala och miljörelaterade utmaningar. Vi är skyldiga eleverna att rusta dem för att omsätta kunskap och förståelse i handling!

Globalt är frågor om klimatförändringar, energiförsörjning, säker tillgång till mat och vatten samt en rättvis resursfördelning högst aktuella och de kompletteras med frågor om integration, sysselsättning och utanförskap på nationell nivå. Emellertid uppvisar den svenska skolan minskande måluppfyllelse. En av orsakerna är, enligt Anders Jidesjö, att barn och ungdomar inte involveras i verkliga problem och utmaningar i skolan. Konsekvensen blir att elever inte känner sig delaktiga i det som händer omkring dem. Om unga däremot inkluderas i framtidsprojekt ökar självkänslan och handlingskraften – samt välbefinnandet och hälsan.

Sverige har varit drivande i flera internationella och nationella överenskommelser där utbildningssystemens betydelse för en hållbar samhällsomställning lyfts. Under FN konferensen ”Rio+20” i juni 2012 skrev Sverige under slutdokumentet The Future We Want vilket bland annat syftar till att aktivt integrera lärande för hållbar utveckling i utbildningssektorn. Varför tas då inte skolans uppdrag på allvar?

Både grundskolans och gymnasieskolans läroplan ger ett tydligt uppdrag att utbilda för hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling nämns mer än 30 gånger i läroplanen för grundskolan och är också tydligt uttryckt i de kunskaper som lärare ska bedöma och betygsätta. Vår direktkontakt med skolor runt om i landet visar dock att mycket arbete återstår för att integrera lärande för hållbar utveckling i skolorna. Skolledare och pedagoger efterlyser stöd för att nå läroplanernas mål.

Vi undrar varför inte ansvariga statsråd och politiker reagerar på detta faktum – att inte skolans uppdrag tas på allvar och åtgärder vidtas för att gå från ord till handling. Och detta samtidigt som regeringen vill satsa hundratals miljoner på grön teknik. Men vilka ska intressera sig för den gröna tekniken när skolan inte ges förutsättningar att arbeta med grunden till dessa frågor? Vid en förfrågan till berörda statsråd kring problematiken hänvisar man till Skolverket som i sin tur säger att man inte har något specifikt uppdrag att implementera och följa upp lärandet för hållbar utveckling.

Utbildning är en av de viktigaste åtgärderna för att skapa en hållbar samhällsutveckling. Sveriges största miljöorganisationer, forskare och andra aktörer som stödjer skolan i arbetet för lärande för hållbar utveckling uppmanar därför ansvariga politiker att ge tydliga direktiv och medel till Skolverket i regleringsbrevet för 2014. Detta för att pedagoger och skolledare ska erhålla det stöd de behöver för att nå målen. Uppfylls uppdraget i läroplanen blir alla vinnare; barn och ungdomar, samhället och miljön!

Kerstin Eriksson och Lisen Vogt, KNUT-projektet