Debatt: Kjöllers text saknar fakta och respekt för människovärde

Dagens Nyheter publicerade 26 juni en ledare av sjuksköterskan Hanne Kjöller, med rubriken ”Den som inte kan prata med läkaren får finna sig i sämre vård”.

Vi i Läkare mot rasism förvånad­es över textens osakliga innehåll, där både falska motsatsförhållan­ den, anekdotisk bevisföring och dehumaniserande språk förekom­ mer. Bland annat skriver Kjöller om att hon ”hört” att någon velat bli sjukskriven för att slippa delta i svenskundervisning, att alter­ nativet till att migranter lär sig perfekt svenska är att vårdpersonal lär sig 200 språk, och att det bland migranter finns familjer där man är ”nöjd med att kvinnan (på grund av bristande språkkunskaper) inte är anställningsbar”.

Vi som yrkesverksamma läkare är djupt bekymrade över Hanne Kjöllers dehumaniserande inställning till patienterna. Hon lägger över vårdens ansvar för brister i organi­ sationen på de allra mest sårbara individerna. 

I ledaren misskrediterar Kjöller människor med begränsade kunskaper i svenska, genom att med anekdotisk bevisföring måla upp rasistiska nidbilder av dem som lata och bidragsfuskande. Vi ser med oro på att hon använder ordet ”kryllar” när hon beskriver förekomsten av utlandsfödda läkare på svenska sjukhus – ett ord som för tankarna till insekter, inte människor.

Hanne Kjöller konstruerar i sin ledare ett falskt motsatsförhållande: Antingen lär sig alla migranter i Sverige svenska inom en tid som hon tycker är rimlig, eller så lär sig vårdpersonalen över 200 språk.

Vi i Läkare Mot Rasism menar att det rimliga och humana alternativet är ett belysande av rasistiska struk­ turer inom vården, konstruktivt förbättringsarbete och identifiering av faktorer som bidrar till ojämlik­heten – allt för att vi tillsammans ska kunna följa hälso­ och sjuk­ vårdslagen och ge alla våra patienter en god och säker vård.

Utöver det etiskt tvivelaktiga med Kjöllers ståndpunkt att patienter med begränsade svenskkunskaper får finna sig i sämre vård, och i för­ längningen riskera ökat lidande och att dö i förtid, vill vi även framhålla det juridiskt felaktiga med en sådan inställning. I hälso­ och sjukvårds­ lagens tredje kapitel, första para­grafen, står tydligt att ”målet med hälso­ och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.” Det står därut­ över att ” Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso­ och sjukvård ska ges företräde till vården”.

Enligt patientlagen har alla patienter rätt att få information om sin vård och ”informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar”. Detta innebär i förlängningen att om tolkbehov finns för att vårdgivare och vårdta­ gare inte talar samma språk, är det hälso­och sjukvårdens skyldighet att erbjuda detta.

Det är alltså vårdpersonalen som är tolkanvändare, inte patienterna!

Statistik och fakta lyser med sin frånvaro i ledaren. Hanne Kjöller måste ha missat de många artiklar som publicerats de senaste åren om hur förebyggande vård minskar vårdkostnader drastiskt. Att patienten förstår sin vård och behandling ökar sannolikheten för att hen kommer att medverka till nödvändig vård och minskar risken för återinsjuknande eller försämring.

I den statliga utredningen ”Att förstå och bli förstådd – ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk” från 2018, beskrivs tydligt de samhällsekonomiska vinsterna av god tolkning – bland annat en ökad effektivitet i myndigheters och samhällsaktörers möten med enskilda inom hälso­ och sjukvård. I utredningen står att ”Minskade risker och förbättrad funktiona­ litet leder direkt eller indirekt till kostnadsbesparingar för offentlig verksamhet, civilsamhälle, företag och individer”.

Etiskt, juridiskt och ekonomiskt har Hanne Kjöller fel i sin ledare. Vi i Läkare Mot Rasism ser med stor sorg på att hennes dehumanise­rande och odemokratiska argu­ment publiceras i en stor svensk dagstidning. Mänskliga rättigheter kan inte villkoras. I Sverige har alla människor rätt till en god och säker vård och det är vårt uppdrag som vårdpersonal att säkerställa det.