Debatt: Kärnvapen är fortfarande ett hot mot mänskligheten

Ett avtal om icke-spridning och nedrustning av kärnvapen (NPT) skrevs under 1968. Då fanns fem kärnvapenstater; USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike och Kina. Trots att avtalet ska verka för icke-spridning av kärnvapen, så har ytterligare fyra länder skaffat sig dessa massförstörelsevapen nämligen Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea. Amerikanska kärnvapen finns också utplacerade i Belgien, Tyskland, Italien, Nederländerna och Turkiet, vilket kan anses stå i strid med icke-spridningsparagrafen.

Den andra delen av NPT-avtalet handlar om att kärnvapenstaterna ska avskaffa sina vapen. Målet är en kärnvapenfri värld, men dit är det väldigt långt. Iastället finns det fog för frågan om avtalet är till för nedrustning eller för att stödja kärnvapenstaternas fortsatta innehav av kärnvapen.

Tre av Natos medlemsstater–Frankrike, Storbritannien och USA–har kärnvapen. I Natos militära doktrin ingår att medlemsländernas säkerhet ska tryggas genom en mix av konventionella vapen, kärnvapen och missilförsvar. Denna strategi bekräftades på Natos senaste toppmöte i Newport 2014: ”Så länge kärnvapen existerar kommer Nato att förbli en kärnvapenallians. Särskilt USA:s strategiska vapen är av högsta betydelse för att garantera de allierades säkerhet.”

Med tanke på den debatt om svenskt medlemskap i Nato som pågår bör man ställa sig frågan om Sverige ska ingå i en kärnvapenallians. Det tycker inte vi i Kvinnor för Fred.

Det är uppenbart att kärnvapenstaterna inte har för avsikt att göra sig av med vapnen, så som de lovat då de skrev under icke-spridningsavtalet. Ryssland och USA har minskat sina arsenaler men planerar samtidigt för nya och mer effektiva kärnvapen.

Enligt SIPRI:s beräkningar har antalet kärnvapen i världen minskat betydligt mellan åren 2010 och 2014–från 22 600 till cirka 16 300. Det är framför allt USA och Ryssland som har minskat sina–fortfarande jättelika–kärnvapenarsenaler. Trots att det kan inge ett visst hopp om att en värld utan kärnvapen är inom räckhåll finns det åtskilligt som visar på motsatsen.

De flesta av de nio länder som har kärnvapen förnyar och moderniserar sin arsenaler. Vapnen blir mer effektiva. Dagens kärnvapen har dessutom en sprängstyrka som är avsevärt större än bomberna över Hiroshima och Nagasaki.

Ryssland, som under perioden 2010–2014 gjorde den största minskningen, har i år deklarerat att antalet kärnvapen kommer att öka. Möjligen en effekt av att landets konventionella styrkor anses otillräckliga jämfört med andra stormakter.

Trots minskningen av antalet kärnvapen skulle användandet av bara en bråkdel av dessa orsaka enorma skador på livet på jorden. För fem år sedan togs ett initiativ att undersöka de humanitära konsekvenserna av användandet av kärnvapen. Kärnvapenstaterna stödjer inte detta initiativ då de anser att humanitet måste ställas mot säkerhet och då betyder deras säkerhet mer.

Uppenbarligen finns ingen riktigt god vilja bland kärnvapenländerna att verkligen avveckla sina kärnvapenarsenaler. Tydligen anser de styrande i dessa länder att innehav av kärnvapen ger landet status och prestige och även säkerhet. Hur kan massförstörelsevapen ge säkerhet när de utgör ett hot mot hela mänsklighaten?

I dag finns kärnvapenfria zoner som omfattar mer än hälften av jordens landyta–varav 99 procent på södra halvklotet. Antarktis har ett avtal om förbud mot militarisering inklusive kärnvapen. Det borde finnas ett liknande avtal för Arktis, inte minst med det intresse som nu finns för området och de arktiska energitillgångar som kan utnyttjas då isen smälter.

Sverige verkade tidigare aktivt i FN för kärnvapennedrustning. Under den förra regeringen ställde sig Sverige bakom kärnvapenstaternas strategi om stegvis nedrustning utan krav på eliminering. Det glädjer oss att den nuvarande regeringen bryter denna politik och åter vill verka för det humanitära initiativet och nedrustning av kärnvapen.

Vi vill att regeringen dessutom aktivt tar ställning mot kärnvapen genom att:

• ta avstånd från Natos kärnvapenstrategi

• verka för att Nato tar bort de taktiska kärnvapen som placerats i Europa

• ta ställning mot modernisering av kärnvapen

• verka för att Arktiska rådet beslutar om ett kärnvapenfritt Arktis.

Sylvia Rönn och Ingela Mårtensson

styrelsemedlemmar i Kvinnor för Fred