Debatt: Kapitalismen måste demonteras steg för steg

”Jag är en apa som gillar att byta grejer, och prata om det”. Det säger Kjell A. Nordström, professor i ekonomi, i sitt sommarprat i P1. Det är intressant när vita, intellektuella män hänvisar till sig själva som apor. För det sker mest när deras sammanhang eller position ska förklaras som naturliga.

Sommarpratet fortsätter med historiska exempel som till stor del går ut på människans

unika förmåga till överlevnad, och samtidigt motiverar de vårt nuvarande ekonomiska system. Jag tvivlar inte på att exemplen är korrekta. De är dock inte kompletta. Och det spelar roll.

För i sommarpratet hörs inte ett av flera perspektiv – utan perspektivet på vad ekonomi är.

Samma historier bekräftar sig själva, när samma människor talar om ekonomi, och gör samma urval för vad som ska tas upp. ”Utbyte” är till exempel ett populärt ord för att beskriva vårt ekonomiska system och även ledande i Kjell A Nordströms sommarprat.

Det stämmer delvis. Men att samtidigt utelämna ord som slaveri, obetalt hemarbete, låglöneländer eller klimatkris, ja, det måste år 2020 ses som direkt ovetenskapligt. Nordström beskriver världssystemet före covid som harmoniskt och lyckat och jag undrar om jag hört fel. Klimatet, Black lives matter-rörelsen, och även just corona, är bara några kvitton på att det inte var helt perfekt innan pandemin. De visar även på att det räcker nu.

Varför får samma vita män fortsätta tolka och definiera vad resurser, tillgångar och ekonomi är? Svaret ligger i själva systemet. Nordström förvånas över att folk har ”glömt” den makt och inflytande de har i kapitalismen, men det är ingen slump. Det har aldrig varit kvinnor, slavar, ursprungsbefolkning, arbetarklass eller planeten som fått definiera värdena i vårt ekonomiska system.

Vi måste ändra på det. Alla som ifrågasätter kapitalismen idag brukar få höra att de förespråkar planekonomi. Här finns ett av de logiska felslut som stör mig mest. För i princip ingen förespråkar planekonomi 2020. Hur kan vi tro att endast två ekonomiska modeller är möjliga? När människan utvecklats på så många sätt, verkar vi ändå fortsätta kämpa med denna blinda fläck. Men utanför den blinda fläcken händer tack och lov ganska mycket.

I stället för planekonomins totalitära lösningsmodell finns ett begrepp jag tror mer på: pluralistisk ekonomi. Som namnet antyder går det att ha flera parallella perspektiv på ekonomi. En modell måste inte passa alla och vi kan bryta ned ekonomi i delar som passar olika områden. Det kan gälla geografiska och kulturella utrymmen, och även andra sorters territorium. Vi har redan försökt uppdatera BNP-måttet genom att klämma in klimatet, lycka och hälsa, men utan framgång. Vi ser snarare hur finansialiseringen av världen binder fler och fler områden till aktiemarknaderna, vilket ökar sårbarheten vid varje ekonomisk svängning.

Marknaderna börjar diktera reglerna för regeringarna, istället för tvärtom. Detta ses idag som naturligt. Alltså; med tanke på den norm som kapitalismen blivit tror jag att en pluralistisk, steg för steg nedmontering är den mest realistiska vägen framåt. Det som skalas upp kan också skalas ned.

Och till skillnad från Nordström ser jag inte att planetens resurser ska in på marknaden för att räddas – tvärt om! Nyligen hörde jag en man på Kanarieöarna säga att deras ekonomi efter covid delvis behöver bli lokal och cirkulär igen, och delvis fungera runt turismen. Det är ett exempel på pluralism. Jag hoppas på fler perspektiv framöver.

PRENUMERERA PÅ NYHETSMAGASINET ETC

Den här artikeln kommer från Nyhetsmagasinet ETC
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.