Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Kapa inte kvinnors livlina under coronapandemin

Under coronapandemin har våld mot kvinnor i vissa länder ökat med flera 100 procent. Samtidigt har FN inte använt tillräckliga resurser för att hjälpa och skydda kvinnorna, skriver debattören.
Under coronapandemin har våld mot kvinnor i vissa länder ökat med flera 100 procent. Samtidigt har FN inte använt tillräckliga resurser för att hjälpa och skydda kvinnorna, skriver debattören. Bild: Bild: Shutterstock

Dagens ETC

En ny rapport från ActionAid bekräftar den skrämmande utvecklingen av ökat våld mot kvinnor i spåren av covid-19. Samtidigt har FN använt mindre än 0,3 procent av de medel som behövs för att skydda kvinnor. Om världssamfundet inte drastiskt ändrar strategi fråntas utsatta kvinnor alla möjligheter till ett liv i trygghet under pandemin, skriver Ingela Holmertz, generalsekreterare för ActionAid Sverige.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

I Bangladesh har våld mot kvinnor stigit med 983 procent och i Brasilien har morden på kvinnor ökat med 22 procent. Undersökningar som ActionAid gjort tillsammans med partner och kvinnorörelser världen över visar att detta är ett världsomfattande fenomen som sker regelbundet, och som är både underrapporterat och vars motmedel är underfinansierade.

FN:s Globala Humanitära responsplan för covid-19 har inte ens använt 0,3 procent av de medel som behövs för att skydda kvinnor från våld. För fyra år sedan lovade världen vid det första världshumanitära toppmötet att 25 procent av den humanitära finansieringen skulle gå till lokala organisationer. FN:s globala plan för covid-19 är dock långt ifrån att uppfylla de målen, med bara 0,1 procent av finansieringen till lokala organisationer.

I de 40 länder där ActionAid arbetar för att minska spridningen av covid-19 går mer än 60 procent av vår humanitära finansiering till lokala organisationer varav majoriteten är kvinnoorganisationer.

Rapporten, Surviving covid-19: A Women-Led Response, visar att:

• I Bangladesh har lokalorganisationer, inklusive de som arbetar inne i rohingya-flyktinglägren, rapporterat en ökning med 983 procent av sexuellt våld och mäns våld mot kvinnor i april–maj jämfört med samma period 2019.
• I Brasilien mördades 143 kvinnor i 12 delstater i mars och april i år, en ökning med 22 procent jämfört med förra året, enligt uppgifter från säkerhetsorgan. I delstaten Acre har morden på kvinnor ökat med 300 procent
• I Uganda har behoven av skydd för kvinnor fördubblats i mars och april 2020, jämfört med samma period 2019.
• I Gaza rapporterar en partnerorganisation till ActionAid att stödet till överlevare av mäns våld mot kvinnor har ökat med 700 procent i april-maj 2020, jämfört med samma period 2019.
• I Nigeria, där regeringen har förklarat en nödsituation efter en kraftig ökning av mord och våldtäkter av kvinnor, rapporterade ett skyddsboende om en ökning med 700 procent i antalet våldsfall mot kvinnor.

För att rädda liv och skydda kvinnor från våld och övergrepp kräver ActionAid att:
• Regeringar, humanitära organisationer och givare över hela världen reagerar snarast för att öka de låga finansieringsnivåerna för kvinnors skydd och lokala organisationer som arbetar i frontlinjen mot covid-19.
• Kvinnors inflytande och möjlighet att påverka beslut prioriteras. Två tredjedelar av världens hälsoarbetare är kvinnor, men bara en fjärdedel av beslutsfattande organ för pandemin är kvinnor. Det förklarar varför hälsoforskningen inte ser till kvinnors specifika behov och att beslut fattas utan kvinnor i åtanke, trots att kvinnor bär den tyngsta bördan.
• Instanser som arbetar för att stoppa mäns våld mot kvinnor och öka kvinnors skydd klassificeras som viktiga i alla länder. Detta belyste ActionAid bland annat i samband med förra veckans World Humanitarian Summit. Då samlades regeringar, civila organisationer och givare för att diskutera The Grand Bargain – avtalet som skrevs under 2016 och som bland annat lovar att minst 25 procent av allt internationellt bistånd ska gå till lokala organisationer i mottagarländerna senast 2020.