Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Kan socialdemokratin vara det som räddat Norge?

Charlotta Schaefer.
Charlotta Schaefer.

Dagens ETC

Medan Sveriges kommuner i stor grad har sålt ut kommunala vårdtjänster till privata bolag, så är Norges äldrevård fortfarande i stort sett kommunalt ägd och styrd. Och kanske är det just att inte ombilda kommunala tjänster till vinstdrivande bolag som har varit utslagsgivande i coronapandemin. Det skriver Charlotta Schaefer, utredare bosatt i Stavanger.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Anders Tegnell har verkligen stått upp för den svenska coronastrategin, men i en intervju med Sveriges radio pekade han på att Sverige nog har en del att lära av norsk äldrevård, som inte har haft i närheten av samma smittspridning som Sverige haft.

Anledningarna som Tegnell uppgav var att sjukhem i större grad verkar vara en del av sjukvården i Norge och han antydde att uppbyggnaden och organiseringen kunde ge oss en vägledning till varför det har blivit som det har blivit.

Det komiska här är att Norges ”två-delade” sjukvård ofta blir livligt debatterad innanför landets egna gränser. I Norge har kommunerna ansvar för primärvården (vårdcentraler och ålderdomshem) medan regionerna har ansvar för slutenvården (sjukhusen). Styrningen och beslutsfattarna för primärvård och slutenvård delar varken bord, kontor eller styrelse. Det är faktiskt ganska få mötespunkter mellan beslutsfattarna för de två sjukvårdsutförarna, trots flera tappra politiska försök att få dem att samarbeta (till exempel Samhandlingsreformen).

Det som däremot skiljer norsk och svensk äldrevård är politiken som ligger bakom organiseringen. För medan Sveriges kommuner i stor grad har sålt ut kommunala vårdtjänster till privata bolag, så är Norges äldrevård fortfarande i stort sett kommunalt ägd och styrd. Och kanske är det just att inte ombilda kommunala tjänster till vinstdrivande bolag som har varit utslagsgivande här.

För när ett privat bolag i sann NPM-anda ska leverera tjänster som kommunerna beställer, så har kommunerna inte en övergripande kontroll över bolaget, mer än att kontrollera att de levererar tjänster som är avtalt. I Norge har varje kommun en kommunöverläkare och smittskyddsläkare som har mandat att bestämma vilka smittskyddsregler som ska gälla för särskilda kommunala boenden och äldreboenden. De norska kommunerna kunde därför ganska snabbt agera när pandemin drog fram genom Europa.

Så kanske Norges utskällda uppdelning av primärvård och slutenvård nu har visat sina fördelar. Sverige har redan visat stort intresse för Norges fastläkarreform, och efter Tegnells uttalande är det kanske dags för de norska sjukhemmen att få bli förebilder. Eller så är det inte ens nödvändigt med en studieresa över gränsen. Det räcker kanske med att rösta rött i nästa val och ta tillbaka den kommunala kontrollen över äldrevården.