Debatt: Kalix köpte in skolmetod som bygger på bestraffning

Den senaste tiden har det blåst en del kring Kalix kommun. Det som har hänt är att kommunen har påbörjat en implementering av Skolkonsulterna AB:s hemsnickrade metod för att förbättra ”studiero och resultat”. Man lovar snabba resultat och man menar vidare att det inte finns varken skolor eller som man inte kan få ordning på via modellen.

Modellen i sig bygger på ”beprövad erfarenhet”, vilket innebär att konsultera själva använt sig av modellen och dragit slutsatsen kring att det har fungerat väl. 

Den forskning som Skolkonsulterna hänvisar till på sin hemsida består av två tidningsartiklar som rent allmänt lyfter dels våldsamma elever och dels elever som befinner sig i problematisk skolfrånvaro, ingenting som är kopplat till den metoden man använder sig av.

Metoden man lanserat bygger på straff och belöning. Man tänker sig att det fungerar att straffa bort icke önskvärda beteenden. Föräldrar till elever som utsatts för metoden vittnar om fasthållningar, kontrakt där eleven tvingas lova att "inte dricka vatten utan att fråga om lov" samt många andra straffrelaterade ordningsregler. 

Hela idén bygger med andra ord på behavioristiska tankar om att människan styrs av belöning och bestraffning

På slutet av 70- talet började man nyansera antagandet att det går att få människor att fungera bara man tillfogar dessa tillräckligt mycket negativ förstärkning. Man hade helt enkelt förstått att mänskligt beteende och inlärning är mycket mer komplex än så. 

Men nu är vi där igen. Kalix kommun har köpt in en metod som går ut på att pedagogerna i skolan ska använda sig av kraftigt auktoritära metoder för att få barn att lyda.

Vi vet redan nu vad resultatet kommer att bli. Det går att få alla människor att lyda om man ser till att de blir tillräckligt rädda. Det är inte speciellt svårt och det krävs definitivt ingen utbildad pedagog för att lyckas med det. Alla kan få andra människor att lyda order om man använder sig av straff på den nivån att motparten gör allt för att undvika straffet. Vi kan med enkla och snabba medel skapa barn som lyder order.

Men det finns en problematik med den här modellen.

Det är att vi aldrig kommer att kunna straffa fram förmågor som skapar empatiska och produktiva samhällsmedborgare. Någon som har blivit bemött med auktoritära metoder kommer att möta  svagare individer i sin egen närmiljö på samma vis.

Det absolut sista vi vill skapa är en människa som blint lyder order och inte utvecklat sina empatiska förmågor.

Det är av den anledningen vi frångick det behavioriska synsättet i slutet av 70-talet.