Debatt: Kackerlackan är lika mycket värd som människan

Vi lägger ner miljarder på att leta efter liv på andra planeter, men hur mycket är egentligen ett liv på den här planeten värt?

I ekonomiska termer värderar Trafikverket ett mänskligt liv till 44 miljoner kronor. Det är den summa genomsnittssvensken är beredd att betala för att undvika att dö i trafiken. Men om vi bortser från ett monetärt värde och istället tittar på det relativa värdet av liv så har det inom den mänskliga arten varit föremål för olika tolkningar. Under historiens gång har den vite mannen upphöjt sig själv och förminskat andra varelser på Jorden. Olika egenskaper såsom kön, ålder och hudfärg var skäl nog för diskriminering. Kvinnor, barn och icke-vita har ansetts vara lägre stående varelser och mindre värda. Slaveri förekom, barn opererades utan bedövning och agades, och kvinnor saknade länge rösträtt. Fortfarande pågår förtrycket i en mängd olika former.

Människoliv har historiskt sett också betraktats som överlägset andra livsformer. I många kulturer och religioner har människor setts som skapelsens krona, ofta med en gudomligt tillskriven rätt att härska över jorden och dess invånare. Denna antropocentriska syn har format våra lagar, våra samhällen och vårt sätt att interagera med djur och natur. Med detta synsätt, detta artförtryck, rättfärdigar vi att miljarder djur dagligen lever i misär och dödas i så kallad "köttproduktion", därför att vi värderar våra smaklökar högre än deras liv.

Oavsett hur människor ser på världen och våra medvarelser så är det ekologiska perspektivet det som styr allt på planeten, och det är det vi behöver förhålla oss till. Alla livsformer är delar av ett komplext nätverk där varje art spelar en unik roll i att upprätthålla balans i ekosystemen. Allt liv på den här planeten behövs, från den minsta mikroorganism till de stora däggdjuren. Ju fler arter desto stabilare system. Biologisk mångfald säkerställer ekosystemens stabilitet och därmed allas överlevnad. Förlusten av en art kan få omfattande konsekvenser för andra arter och för hela miljön.

Vi behöver alltså se till det bredare sammanhanget av liv på jorden och ta nästa livsnödvändiga steg i utvecklingen mot att förstå vår delaktighet i allt levande. Vi tillhör alla samma system, samma organiska helhet. Det vi gör mot vår omgivning gör vi mot oss själva. I det ekologiska perspektivet är allas liv lika mycket värda, oavsett art, storlek, hudfärg eller kön.

Även ett ickemänskligt liv har ett inneboende värde, oavsett dess förmåga att bidra till någon nytta för människan. Alla levande varelser har rätt att leva och deras liv är värda att skyddas.

När vi ser oss omkring på vad vi människor har uppnått hittills så blir det tydligt att den gamla föreställningen om att vi skulle vara kronan på verket inte är sann, snarare tvärtom. Vi är den enda art som inte har lyckats leva i samspel med naturen och vår planet, en moder Jord som vi är helt beroende av för vår överlevnad. Vi har misslyckats med det helt grundläggande för att kunna existera här.

De globala utmaningar vi nu står inför, som klimatförändringar och massiv förlust av biologisk mångfald, gör det nödvändigt för oss att ompröva vårt sätt att interagera med och förhålla oss till planetens andra invånare. Våra värderingar påverkar våra handlingar. Hur vi värderar liv har direkta konsekvenser för vår politik, våra handlingar, vårt samhälle, våra vanor, och vårt medvetande om miljöskydd och hållbarhet. Vi måste därför utveckla en djupare förståelse för livets värde. Det handlar inte om att sätta en prislapp på liv, eftersom ett livs värde inte enkelt kan definieras eller mätas, utan snarare om att erkänna att varje liv har en plats och ett värde i det större nätverket av liv på jorden. Det är dags för människan att stiga ner från sina höga hästar och samexistera respektfullt med andra varelser. Dominans, rasism och kolonialism behöver förpassas till historien. Vi behöver sluta fred med moder Jord, vår fantastiska planet.