Debatt: Jordklotet kräver: Stoppa tillväxten!

Om alla länder genomför alla kända åtgärder för att få ner förbrukningen av ändliga resurser kommer denna ”bara” att öka till två gånger över gränsen. Slutsatsen blir att samhället inte klarar en BNP-ökning på 2-3 procent om jordklotet skall överleva.

De senaste veckorna har jag också läst Kate Raworths bok Doughnut Economics - Seven Ways To Think Like a 21-st Century Economist. Även hon kommer fram till att det inte ens duger med klimatneutrala transporter med mer. Det behövs transporter, produktion med mer som SÄNKER miljöpåverkan under noll! Hon skissar en hel del insatser som kan göras men samtidigt kan hon inte ge ett tydligt ”recept” på hur en välmående och jämlik värld med en ekonomi utan tillväxt kan skapas. Det krävs globala grepp och det krävs en helt ny ekonomisk struktur, men hur ser den ut?

Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141  

Redan gamle Marx hävdade att kapitalismens inneboende expansionstvång dels oavbrutet skulle skapa ekonomiska krascher och dels leda till kapitalkoncentration. Han hade inte rätt på alla punkter men på dessa två har hans teorier besannats. Nu handlar ju inte de problem jag beskriver ovan om att vara negativ till kapitalism per se, utan att hitta en ekonomisk struktur som förhindrar en total klimatkatastrof. En målsättning som alla svenska partier borde ställa upp på om vi var överens om problemformuleringen. Det är vi tyvärr inte.

Vad driver BNP? En central punkt är naturligtvis krav på avkastning. En affär som betalt sina skulder kan driva verksamheten vidare utan vinst så länge intäkterna ger en rimlig lön till ägarna. Tar de däremot ett lån för att utöka verksamheten behöver de utöver det utökningen kostar tjäna ihop till bankens vinst. Samma med aktier. Många, även Kate Raworth, diskuterar avgifter för aktie- och banktransaktioner, men jag kan inte se hur det skall stoppa krav på avkastning. Är det så att all utlåning av pengar bara skall gå till nya verksamheter som SÄNKER miljöpåverkan? Kate Raworth diskuterar det i sin bok. Hur kan banker och aktiehandel styras på ett sådant sätt? Eller har helt enkelt hon en alltför alarmistisk syn på miljöfrågorna?

I Dagens ETC den 19 september, skriver George Monboit en artikel med liknande budskap som de texter jag refererar till. I Vänsterpartiets partiprogram finns också samma problemformulering. I Miljöpartiets program kan man läsa: ”Genom nya mått på välfärd och förändrade prioriteringar kan vi bygga en ekonomi som gör sig fri från beroendet av ständig tillväxt”. Men vilka ekonomiska prioriteringar mer konkret behövs? Hur ser en annan ekonomisk politik ut?

Det jag saknar svar på är hur ett fungerande samhälle utan tillväxt kan uppnås. Jag förstår att Inga enkla svar finns. Det finns ändå ett stort behov av diskutera kopplingen mellan miljö och ekonomi genom att diskutera frågeställningar som:

Är det rimligt att tänka sig en oändlig tillväxt? Har vi redan nått den punkt när jordklotet inte tål mer uttag av ändliga resurser?
Är avkastning på kapital en omöjlighet i en mer cirkulär ekonomi? Om ja, hur kan avkastning begränsas/stoppas? Hur realiseras investeringar i bra verksamheter?

Håkan Sandh