Debatt: Jobbgaraget gav hopp åt ungdomar i Tensta

Arbetsförmedlingens Jobbgarage skulle ta ungdomar bort från utanförskap. Ett garage startade i Tensta. Men i höstas stoppade AF:s tillförordnade direktör Clas Olsson projektet. I Tensta är ungdomarna besvikna. Här skriver Amir Al-Istarabadi om sina tankar.

Jobbgaraget startades av Angeles Bermudez-Svankvist när hon var generaldirektör för Arbetsförmedlingen. Det riktade sig till ungdomar mellan 16 och 24 år, som varken arbetar eller studerar, med syftet att vägleda dem rätt.

Det var det jag visste om Jobbgaraget när jag kom dit för första gången i början av året, när jag flyttade till Stockholm för att arbeta med ungdomar. Arbetsförmedlarna och ungdomscoacherna gav ett bra intryck. Jag kom snabbt in i vänskapszonen och vi samtalade kring deras arbete.

Ingen berättade att dessa eldsjälar fallit offer för generaldirektörens misstag. I nyheterna gjordes det tydligt att Angeles varit tvungen att avgå på grund av fiffel. Detta kunde ungdomarna bortse ifrån. Angeles hade trots allt öppnat ett nytt hem för dem. Det var något som de unga på Jobbgaraget uttryckte en stor tacksamhet för. 

Men redan då visste medarbetarna att Jobbgaraget skulle stänga, det gjorde verksamheten rörig. Det saknades tydliga arbetssätt, men coacherna och uppsökarna jobbade med att förbättra. Nu kunde coacherna få en ärlig chans och visa vad de gick för. Trots att många tvivlade och tvekade på deras insatser kunde de snart motbevisa omgivningen. Och trots att de visste att slutet var nära fokuserade de på att göra ett så bra jobb som möjligt för ungdomarna. Jag såg hur de arbetade in i det sista och hoppades att ledningen snart skulle inse vad det skulle innebära att stänga verksamheten. 

Sedan kom chocken. Det hårda arbetet hade inte lönat sig. Besvikelsen kom inte för att de själva blev av med jobben, utan snarare för att de skulle berätta för ungdomarna att det inte längre fanns en plats för dem i samhället.

Jag minns att en ungdom skämtsamt sade att han ”nästan” fått hopp om en bättre framtid. Att han nästan skulle få en chans att göra sin mamma stolt. Han accepterade situationen ganska snabbt och kunde därefter återgå till sina vardagliga rutiner: att hänga ute med grabbarna. 

Det är inte första gången som ungdomarna har blivit besvikna. En förortsikon i Tensta förklarade att det tidigare har lagts ner flera ungdomsprojekt och verksamheter här. Det är ungdomar själva som tidigare tagit initiativ att hjälpa andra ungdomar i orten. 

”Tyvärr så har många visioner förvandlats till mardrömmar”, sade han till mig. Han sade också att det inte enbart är invånarnas ansvar, utan även politikernas. 

Det har satsats miljonbelopp på Järvalyftet och det har lovats mycket mer som har lämnat medborgarna förväntansfulla.

Ytterligare konferenser, möten och träffar anordnades för att diskutera åtgärder. I samma veva var det bilar som brändes och man spekulerade i om ännu ett upplopp skulle ske. Ungdomarna höll känslorna i styr då folkets röster skulle avgöra en ny regering. Nytt hopp väcktes, dock har inga handlingar tagits.