Debatt: Jämställdhet måste prioriteras högre i EU

Det pågår en organiserad kamp mot kvinnors rättigheter i EU. Mäns våld mot kvinnor dödar tusentals varje år och har dessutom ökat dramatiskt under coronapandemin. Ungern och Polen har använt pandemin som svepskäl för att ytterligare inskränka kvinnors och minoriteters rättigheter. I nio av EU:s medlemsländer ökar lönegapet mellan män och kvinnor. Samtidigt är jämställdhet och jämlikhet knappt på dagordningen när EU:s ministrar träffas vilket försvårar arbetet med att finna vägar framåt.

Totalt har 243 miljoner kvinnor och flickor utsatts för psykiskt eller sexuellt våld i nära relationer de senaste 12 månaderna. I EU dödas 3500 kvinnor varje år av sina män. I förra veckan publicerade Dagens Nyheter ett reportage som visar att våldet mot kvinnor har ökat i var tredje svensk kommun under pandemin. Det könsbaserade våldet har ökat lavinartat under pandemin. Men lidandet, dödandet, våldet och övergreppen är inget nytt fenomen. Det är inget pandemins karantänregler har skapat, bara förvärrat.

Istanbulkonventionen, det rättsligt bindande instrumentet i Europa för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, har fortfarande inte ratificerats i hela EU. Flera länder tar till och med steg bort från  en fullvärdig implementering. Ungern har exempelvis argumenterat för att konventionen stödjer en “destruktiv genusideologi”. Vi gröna kämpar för att samtliga  EU-länder ska ratificera Istanbulkonventionen men för att runda detta dödläge presenterade EU-kommissionen andra åtgärder för att råda bot på problemet. Åtgärder som gång efter annan skjutits på framtiden - och är nu planerade först i slutet av nästa år - alltså försenat i över ett år från när de först var att vänta. Ett oacceptabel duckande från makthavare med ansvar att ta tag i allvarliga problem.

Även lönegapet mellan män och kvinnor ökar i flera medlemsländer. I hela nio länder går utvecklingen åt helt fel håll. Först år 2104 kommer EU ha ett utjämnat lönegap om utvecklingen fortsätter i denna snigelfart. EU-kommissionen har sedan tidigare aviserat att man vill vidta åtgärder mot lönegapet - något som nu helt strukits från kommissionens agenda.

För att utrota den utbredda diskrimineringen mot kvinnor, hbtqi-personer och minoriteter i EU presenterade kommissionen redan 2008 skarp lagstiftning som skulle ge alla diskrimineringsgrunder likvärdigt skydd i hela EU. Antidiskrimineringsdirektivet har varit blockerat i ministerrådet sedan dess. Kommissionen och parlamentet har upprepade gånger krävt att direktivet ska antas - utan resultat. Ett bättre samarbete inom jämställdhet och jämlikhet kan bryta låsningen.

Inom område efter område går utvecklingen åt fel håll. Men det finns lösningar.

Jämlikhet- och jämställdhet tillhör EU:s kärnvärden. Det förpliktigar. I EU-parlamentet finns det ett dedikerat utskott till detta, där är jag gruppledare för oss gröna. I EU-kommissionen är Helena Dalli ansvarig kommissionär för jämställdhet och jämlikhet.

Men som det ser ut idag saknar EU:s ministrar ansvariga för jämställdhet och jämlikhet en plattform där jämställdhets- och jämlikhetspolitik ständigt står högst upp på dagordningen. Istället får det alltid stå tillbaka till förmån för annan politik. Många av de lagförslag som skulle kunna vända utvecklingen är blockerade, skjutna på framtiden eller har lagts tillbaka ner i kommissionens byrålåda. De behöver en dedikerad plattform för att lagstifta, men även för kunskaps-, erfarenhetsutbyte, och dialog. Precis som det finns ett ministerrådsmöte dedikerat för miljöfrågor behöver det finnas ett motsvarande för frågor om jämställdhet och jämlikhet.

Nu i veckan kommer EU-parlamentet att kräva detta i en resolution som jag varit grön förhandlare för. Vi vill att ministerrådet ska inrätta en särskild rådskonstellation där EU:s ministrar med ansvar för jämställdhet- och jämlikhetspolitik kan diskutera sig fram till en gemensam väg framåt. Så länge politiken inte kommer högre upp på EU:s dagordning kommer vi inte komma vidare. Utan ett oavbrutet och dedikerat fokus på att möta den organiserade kampen mot mänskliga rättigheter i EU kommer situationen förvärras.

Ska jämställdhet och jämlikhet vara ett prioriterat område, som inte minst EU-kommissionen vill, måste det få samma utrymme i alla lagstiftande instanser i unionen.