Hoppa till innehållet

Jakt

Debatt: Jaktintressen tillåts styra viltförvaltningen i Sverige

Den andra januari inleddes licensjakten på varg i Sverige. Länsstyrelserna har beslutat att 30 stycken fridlysta och nära utrotningshotade vargar får skjutas, skriver jaktdebattören Maria Ljung.

Den andra januari inleddes licensjakten på varg i Sverige. Länsstyrelserna har beslutat att 30 stycken fridlysta och nära utrotningshotade vargar får skjutas, skriver jaktdebattören Maria Ljung.

Bild: Heiko Junge/NTB Scanpix/TT

Dagens ETC

Jägarna vill inte ha konkurrens av vargen. Detta tillmötesgår Länsstyrelserna genom sina beslut om licensjakt. Konsekvensen blir att ett fridlyst, nära utrotningshotat djur ska elimineras för att tillgodose ett marginellt särintresse.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.
Kommentera

Svenska jägareförbundet är Sveriges största jaktförbund, det bildades 1830 med syftet att rädda viltstammarna samt att främja en långsiktigt hållbar jakt. De har även ett allmänt uppdrag av regeringen att leda den praktiska jakten och viltvården i vårt land. 

Jakt är att söka efter vilt att fånga eller oftast döda. Viltvård är enkelt beskrivet åtgärder som hjälper djur att överleva. Ganska motstridiga uppgifter kan man tycka. 

Den 2 januari inleddes licensjakten på varg i Sverige. Länsstyrelserna i mellersta och södra rovdjursförvaltningsområdena i Sverige har beslutat att 30 stycken fridlysta och nära utrotningshotade vargar får skjutas. Sex familjer. De motiverar sina jaktbeslut med att vargreviren behöver glesas ut, älgförvaltningen underlättas och att jakt krävs för att öka acceptansen för varg.


Mikael Samuelsson, ordförande för Svenska jägareförbundets rovdjursråd, har nyligen sagt: ”För Jägareförbundet är det viktigt att Sverige håller en så liten vargstam som möjligt. På förbundets hemsida kan man också läsa: ”Vargjakt handlar om att förvalta vargstammen. Tanken med jakt är framför allt att reglera vargpopulationernas storlek, men också att tillvarata pälsen.”

Jägareförbundet har enligt sin hemsida som utgångspunkt att antalet rovdjur aldrig får bli så stort att det inte finns utrymme för meningsfull jakt på övrigt vilt. 

Så där går jägarnas egenintresse i att själva jaga före uppdraget i att tillgodose rovdjurens fortlevnad.
 Jägarna vill inte ha konkurrens på älgen som bytesdjur, och detta tillmötesgår länsstyrelserna genom sina beslut om licensjakt. Som i Örebro motiveras så här: 

”I de områden där varg förekommer kan det vara svårt att balansera det jaktliga uttaget av älg mot vargens predation. Genom att minska tätheten av revir i området minskar predationstrycket på älg inom älgförvaltningsområdet.”


Låt oss därför titta på lite siffror kring dödsorsaker på älg. Under älgjakten skjuts ungefär 60 000–80 000 stycken älgar, varje år. Och är den enskilt största dödsorsaken för vår svenska älgstam. Vargarna i sin tur tar sammantaget cirka 5000 älgar årligen. Differensen däremellan är så stor att det inte tillstyrker eller ursäktar att ett fridlyst, nära utrotningshotat djur som vargen ska elimineras för att öka människans jakt.


Vad det gäller acceptansen för varg nämns ofta att vargen tar boskap av fårbönder som ett problemområde. Men av de sex vargfamiljer som kommer skjutas i januari är det bara en som tidigare orsakat några nämnvärda skador på tamdjur. Så det argumentet fyller inte heller sin funktion i dessa jaktbeslut. 

Under slutet av 2023 kom dessutom forskare i Slovakien fram till att det inte finns något samband mellan vargjakt och färre angrepp på boskap. Utan snarare att fårvaktande hundar eller rätt stängsling minskar angreppen. 


Aldrig förr har en så liten andel av svenska folket jagat, men aldrig förr har jägarna haft lika stort inflytande på riksdag, regering och statliga verk.  

Den svenska vargstammen har sedan inventeringen 2022–2023 minskat från cirka 450 stycken till cirka 375, det är en minskning på närmre 20 procent. De största hoten mot vargstammens överlevnad är inavel, illegal och statligt utlyst jakt. 

Så Jägareförbundet borde lägga kraft på viltvården kring denna art, istället för att jaga den så hårt. 

Men under senaste åren har vi i stället kunnat ta del av flera skrivelser där både Jägareförbundet och Jägarnas riksförbund gått ut och krävt vargjakt, ibland i så mycket som tresiffriga antal i enskilda län. 
Jägarkåren är högljudda lobbyister som trots att de inte är fler än cirka tre procent Sveriges befolkning, har stort politiskt inflytande. Detta bekräftas bland annat av att riksdagen har ett avsevärt större andel av ledamöter som är medlemmar i riksdagens jaktklubb jämfört med hur stor del av Sveriges befolkning som är jägare.  

Aldrig förr har en så liten andel av svenska folket jagat, men aldrig förr har jägarna haft lika stort inflytande på riksdag, regering och statliga verk. Och dessa frågor drivs snarare av egenintresse att få jaga än i ett långsiktigt viltvårdande perspektiv.

Ämnen i artikeln

Kommentarer

Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler. Läs reglerna innan du deltar i diskussionen. Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.