Opinion
Debatt: Ja till fred, nej till Nato!
Sveriges statsminister Ulf Kristersson och NATO:s generalsekreterare Jens Stoltenberg på NATO:s toppmöte i Vilnius i juli 2023.
Bild: Javad Parsa/NTB/TTDagens ETC
Sverige bör vara ett land som deeskalerar spänningar i världen. Vi skulle kunna återgå till att vara ett land med stort internationellt förtroende i fredsförhandlingar. Ett land som arbetar för fred, nedrustning och solidaritet. Ett land som står för starkt motstånd mot kärnvapen och med kontroll över vår egen utrikespolitik.
Drömmen om detta land krossas av ett svenskt Natomedlemskap, skriver aktivister i Unga Progressiva Nätverket i Vänsterpartiet Storstockholm.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.
NATO är en kärnvapenallians. Natoländer använder kärnvapen som avskräckning för att bibehålla makt och kontroll. Sverige har, historiskt sett, ställt sig negativt till utveckling och användning av kärnvapen. Vi kan redan se hur denna ställning förändrats. 2022 lämnade Sverige det humanitära initiativet under icke-spridnings avtalets översynskonferens. Motivationen var att man i och med natoansökan inte längre kunde stå bakom att kärnvapen aldrig får användas.
På lång sikt bör vi arbeta för ett utträde ur NATO, men inom den närmsta framtiden när Sveriges inträde i Nato är ett faktum bör vi lagstifta om att illegalisera kärnvapen på svensk mark och ansluta oss till FN:s kärnvapenkonvention. Samt arbeta inom NATO för nedrustning av kärnvapen.
Artikel 5 är en fundamental del av NATO, den innebär att en attack på ett Natoland ses som en attack på alla Natoländer. Detta är problematiskt då det kan vara otydligt vad som kan anses vara en ”attack”. I en sådan situation är det stor chans att svenska soldater skickas till landet i fråga eller dras in i en världsomfattande konflikt. Även offensiva sådana.
USA såg till exempel 9/11 som en ”attack” och valde då att lansera en fullskalig invasion av Afghanistan. Liknande krig har initierats av USA, till exempel i Irak och Vietnam. För att inte nämna alla de statskupper som skett i syd- och centralamerika på CIA:s begäran. Vi, unga, med livet framför oss riskerar att dö i fabricerade konflikter. Kritiken mot NATO är ur ungas perspektiv enkel och befogad. Vi vill inte bli kanonmat för att människor runt om i världen ska få en ännu sämre, fattigare och farligare vardag.
Ytterligare ett argument är den rena kostnaden för ett Natomedlemskap. Ett krav som NATO har på sina medlemmar är att 2 procent av BNP går till försvaret. Regeringen uppskattar även att medlemsavgiften ligger mellan 600–700 miljoner kronor. Detta är väldigt stora summor pengar som i en kristid som denna skulle kunna läggas på vården.
När det väl blivit ett faktum att Sverige har ett Natomedlemskap är det viktigt att vi tar ansvar för de ideal som svenska folket historiskt enats kring. Fred, nedrustning och internationell solidaritet. Vi bör därför arbeta aktivt inom NATO med fokus på fredsarbete, nukleär nedrustning och medmänsklighet. Sverige ska aldrig stå medskyldigt till användning eller innehav av massförstörelsevapen samt alltid starkt fördöma krigsbrott.
Slutligen måste Sverige förändras i grunden för att tillfredsställa krigsalliansen NATO. Risken för kärnvapen på svensk mark, unga i fabricerade krig och konflikter och mindre kontroll över vår egen utrikespolitik är alla konsekvenser av ett svenskt medlemskap. De negativa konsekvenserna är för stora för att inte tas på allvar eller ignoreras. Det är ett faktum att NATO krossar drömmen om en fredlig värld fri från våld.
