Debatt: Inte självklart att Sverige ska följa efter Australien

Australien har nyligen infört ett förbud mot sociala medier för barn under 16 år. Det är inte förvånande att föräldrar i Sverige ser detta som en möjlig lösning. Vår undersökning visar att tre av fem föräldrar upplever att deras barn har någon form av beroende av sociala medier, vilket leder till att de tappar intresset för andra saker, får försämrad sömn och negativ kroppsuppfattning.

Vår och Telenor Sveriges rapport "Hur var det på nätet idag?" från förra året visar att barn i åldrarna 10–17 år spenderar stora delar av sin vakna tid på nätet, och barnen uppger samma negativa konsekvenser som de vuxna. Trots att de flesta barn känner sig trygga på plattformarna uppger många en press att vara online. Var tredje flicka ville dessutom spendera mindre tid på nätet. 

Men bakom kraven på åldersgränser och förbud ligger en djupare fråga: Varför upplever föräldrar att de måste ropa efter förbud? Många föräldrar är osäkra på hur de ska navigera i sina barns digitala liv. Samtidigt är det orimligt att lägga hela ansvaret på föräldrarna. För att komma till rätta med problemen måste sociala mediebolagen, myndigheter och regeringen ta sitt ansvar och skapa en digital miljö där barn kan vara trygga

Enligt undersökningen anser föräldrar att sociala medieplattformarna har ett stort ansvar och måste prioritera barns säkerhet på nätet. Redan 2020 visade Plans Internationals globala rapport hur flickor utsätts för trakasserier på sociala medier, vilket ledde till samtal mellan flickor och bolagen. Trots löften om åtgärder från plattformarna, upplever föräldrar fortfarande att de inte gör tillräckligt. 

Ett förbud mot sociala medier riskerar att utestänga barn från viktiga forum för samhällsdebatt, lärande och social interaktion. 

Techbolagen måste utveckla plattformarna med barns rättigheter i åtanke: barnsäkra algoritmer, effektiv åldersverifiering, verktyg som ger föräldrar insyn och kontroll samt mekanismer för att hantera kränkningar och trakasserier. Om plattformarna inte själva tar ansvar kan politiken behöva ställa tydligare krav.

Barn har rätt till skydd. Men de har också rätt till information och att få göra sin röst hörd.  Ett förbud mot sociala medier riskerar att utestänga barn från viktiga forum för samhällsdebatt, lärande och social interaktion. Barn hittar dessutom ofta sätt att kringgå förbuden, vilket kan göra det svårare att vända sig till vuxna om något händer. Att barn har en trygg vuxen, som de kan prata med om vad som händer på sociala medier, är en av de viktigaste skyddsfaktorerna. Därför är det oroande att två av fem föräldrar i vår undersökning uppger att de inte har tillräcklig kunskap för att skydda sina barn på nätet. Det är hög tid att vi investerar i nationella utbildningsinsatser om trygghet på nätet som riktar sig till såväl föräldrar som barn.

Lösningen ligger i att skapa en miljö där barn kan delta på sina egna villkor utan att riskera sin psykiska och fysiska hälsa.

• Ställ krav på plattformarna – techbolagen måste ta ansvar och anpassa sina plattformar efter barns rättigheter.

• Barnsäkra sociala medier – inför åldersverifiering och barnsäkra algoritmer för att skydda barn online.

• Ge föräldrar goda förutsättning – öka föräldrars kunskap och ge stöd för samtal om livet på nätet.

• Arbeta tillsammans – myndigheter, skola, civilsamhälle och föräldrar måste samarbeta för en trygg digital framtid.