Debatt: Inte bara naturvetenskap och matematik räknas

Kan Pisa-mätningarna urholka demokratin? Frågan kan te sig som ett retoriskt tillspetsat angrepp på de OECD-undersökningar som genomförs vart tredje år där skolelevers prestationsförmåga mäts och jämförs. Men frågan är allvarligt ställd. Självfallet är inte mätningarna i sig en fara. Det är som med kontanter, vapen och mediciner. Det är hur vi använder mätningarna som är det avgörande. Att mäta kunskaper är nödvändigt för att kunna föra en diskussion om hur vi bäst förvaltar våra resurser, för att ta reda på om barn och ungdomar verkligen lär sig något relevant i skolan. Och hur ska vi kunna veta om skolan är jämlik om vi inte vet om och hur kunskaperna når elever av olika kön och olika socioekonomisk bakgrund?

När Pisa-resultaten nu visar att det finns en negativ korrelation mellan digitaliseringen av undervisningen och lärandet så kan det finnas goda skäl att lyssna. Men man måste komma ihåg att Pisa inte mäter allt som är viktigt. Digitaliseringen kan ju även ha goda effekter som inte Pisa-undersökningarna mäter. Den som använder datorn mycket kan ju lära sig att hantera digitala informationskällor på ett kritiskt och intelligent sätt. Om digitaliseringen däremot innebär att man ersätter lärare av kött och blod i klassrummet med anonyma föreläsningar och inlämningsuppgifter via en skärm så kan ju det vara en orsak till att kunskapsnivåerna sjunker. Så vi behöver lyssna på Pisa-resultaten, men vi måste inse att mätningarna i sig inte talar om för oss vad som bör göras. Förstår vi inte det så utarmar vi både våra utbildningssystem och demokratin. Ett viktigt skäl till att Pisa fastnade för att mäta elevers kunskaper i naturvetenskap, matematik och läskunnighet är att det är lätt att välja ut indikatorer som är internationellt jämförbara. Budskapet med detta är alltså inte nödvändigtvis att andra ämnen är oviktiga. Däremot tolkas mätningarna ofta som om så vore fallet. Det är självfallet så att djupa kunskaper i till exempel naturvetenskap och matematik är centrala för en god samhällsutveckling. Emellertid ser vi idag tydliga exempel på hur Pisa-ämnena matematik och naturvetenskap betonas så starkt att andra ämnen riskerar att trängas ut. För varje förslag som läggs på att utöka antalet timmar för dessa ämnen så är det något annat som försvinner – ämnen vars ekonomiska nytta är mindre lätt att mäta. En fixering vid Pisa-mätningar, och då menar jag just mätningar, medför även andra utträngningseffekter. 

En stark tendens i Sverige har under många år av New Public Management-styrning varit att för varje år Pisa-resultaten visat försämrade värden så inrättas nya uppföljnings- och utvärderingssystem av kommuner, Skolverket och andra myndigheter. Det är som om man tror att just fler utvärderingar ger högre kvalitet. Mig veterligen finns det sambandet inte belagt. Däremot finns det omfattande belägg för att utvärderingarnas omfattning i Sverige gjort att den administrativa bördan för redan överarbetade lärare gör att minst hälften av arbetstiden ägnas åt pappersarbete istället för att undervisa eleverna. Inte konstigt att antalet rektorer på flera skolor ökar medan antalet skolsköterskor, kuratorer, bibliotekarier, och lärare per elev sjunker. Effekten på lärarna av detta tycks vara att de känner sig allt mindre uppskattade och mindre värda än tidigare. Och eleverna lär sig mindre. Sven-Eric Liedman var en av de som tidigast skrev om detta i Sverige. 

Så, poängen är inte att kasta ut Pisa med badvattnet. Pisa-mätningarna får dock inte leda till att lärarnas yrkesidentitet urholkas eller att arbetsmiljön blir ohållbar. Inte heller får de leda oss att tro att det bara naturvetenskap och matematik som ”räknas.” För det är i ämnen inom samhällsvetenskap och humaniora som vi lär oss att betrakta vår egen historia. Där vi lär vi oss om demokratins förutsättningar, maktutövning och jämlikhet, och hur vi ska kunna kommunicera mellan olika kulturer. Där föds och formas värderingar som är basen för en människovärdig och demokratisk tillvaro. Det mäter inte Pisa. 

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.