Debatt: Inget vetenskapligt stöd för betygsreform

Den 3:e mars beslutade riksdagen att ge alla rektorer i Sverige möjlighet att införa betyg från årskurs 4. Endast Vänsterpartiet valde att rösta emot. När frågan debatterades i Göteborg för ett år sedan var redan då Vänsterpartiet negativa till förslaget om att rektorer ska kunna införa betyg i årskurs 4.

Vänsterpartiet anser att det som behövs är ett slut på marknadsskolan som splittrar skolsystemet och segregerar elever. Sveriges största vinstdrivande skolkoncern har redan meddelat att de planerar att införa betyg i årskurs 4 om förslaget går igenom. Detta redan innan förslaget klubbades i riksdagen och trots att lärarna inte fått möjlighet att uttala sig.

Det finns stora problem med friskolors glädjebetyg som används för att locka till sig elever. De vinstdrivande friskolorna visar att betyg inte är ett mått på kunskap då eleverna får högre betyg än vad de får på de nationella proven. Dessutom visar flera rapporter att elever på fristående skolor klarar sig sämre på högskolor och universitet, trots högre betyg i gymnasieskolan än elever på kommunala skolor. Att rektorer själva kan välja att införa betyg kommer att leda till minskad likvärdighet där elevernas utbildning kommer skilja sig ännu mer beroende på vilken skola de går på.

Friskolekoncernen Jensen är ett exempel på hur friskolor sätter glädjebetyg i Göteborg. Jensen beskriver gärna sig själva som en skola med höga krav på eleverna, vilket dock inte lyser igenom i betygssättningen då osannolika 69 procent av deras elever fick högre betyg i matematik 2019 än vad de borde fått enligt de nationella proven. Jensens krav på eleverna är med andra ord högre än kraven på att betygen ska vara rättvisa. En annan orsak till glädjebetygen är att dessa skolor har färre behöriga lärare.

Vänsterpartiet har påtalat för övriga partier att lyssna på forskarna och professionen då skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Varken internationell eller svensk forskning talar för att betyg i årskurs 4 har en positiv effekt på inlärningen. Det som är extra anmärkningsvärt är också att riksdagen inte fick ta del av utvärderingen av försöksverksamheten med betyg i årskurs 4 innan beslutet togs. Trots det beslutade samtliga övriga partier att införa betygsexperimentet.

Forskning på betyg i lägre åldrar visar på allvarliga konsekvenser. Det beror på att barn ofta har svårt att skilja på person och prestation, därav kan betyg i tidiga åldrar påverka deras självförtroende. Det riskerar också att leda till att stora elevgrupper tappar motivationen och får ännu svårare att klara av skolan. Även betyg från årskurs 6 ökar stressen hos eleverna, särskilt hos flickor. Det är en allvarlig konsekvens då psykisk ohälsa bland flickor är ett växande problem. Att införa en betygsreform utan vetenskapligt stöd på bekostnad av elevers välmående är oansvarigt.    

Det finns de som hävdar att tidiga betyg hjälper lärare att identifiera vilka som behöver stöd. Varken lärare själva eller lärarfacken håller med. Det påståendet underkänner lärarnas professionella förmågor då de har kompetens och ser redan vilka elever som behöver stöd. Det som snarare saknas är resurser att kunna ge rätt stöd, men när det gäller resurser vill borgerligheten istället göra nedskärningar på skolan Ökat fokus på betyg riskerar även att leda till att lärarna ägnar sig mer åt ytterligare administration snarare än att hjälpa eleverna i deras kunskapsutveckling och bildning.

Betyg i tidiga åldrar kombinerat med dagens marknadsskola underminerar antingen yngre elevers självkänsla eller vaggar in dem i falska förhoppningar om vilken kunskap de faktiskt har fått från skolan. Trots detta fick Liberalerna både regeringens och övriga högerpartiers stöd att rösta igenom förslaget om betyg från årskurs 4. Vänsterpartiet anser att det är ett hån gentemot skolvärlden. Experimentet med skolan måste stoppas.