Debatt: Inga bevis för att datalagring är effektivt

Den 1 oktober återinfördes datalagringen i Sverige. Våra rörelsemönster, vilka vi kommunicerar med och andra aspekter av våra digitala liv ska övervakas, oavsett om vi är misstänkta för brott eller inte.

Lagringen omfattar uppgifter som källa, mål och tidpunkt för kommunikationer; datum, tidpunkt och varaktighet; typ av kommunikation, använd utrustning; lokalisering av mobil kommunikationsutrustning; med mera. På klarspråk: mer eller mindre allting om dina surfvanor, kommunikationsmönster och fysiska rörelsemönster ska övervakas, även om själva innehållet i kommunikationerna inte lagras utan bara metadatan. Informationen är fortfarande fullt tillräcklig för en närmast fullständig kartläggning av ditt liv och din person.

För den som minns de historiska turerna kring datalagringen kommer detta kanske som en överraskning. EU-domstolen förbjöd ju trots allt datalagringslagar 2016, eftersom de är oförenliga med de mänskliga rättigheterna till privatliv och dataskydd som fastslagna i EU.

Att EU-domstolen förbjudit generell och odifferentierad lagring erkänner inrikesminister Mikael Damberg, men menar att man i den nya lagen undvikit detta genom att bland annat skilja på hur länge olika uppgifter ska lagras. Information som samlas in om internetuppkoppling ska till exempel lagras längre än den om telefonsamtal via mobil. På detta sätt åstadkommer man differentiering.

EU-domstolen var dock glasklar: datalagring måste riktas mot ”en personkrets vars uppgifter kan avslöja en koppling till grov brottslighet” och begränsas på ett  sätt som klart avgränsar ”åtgärdens omfattning och den berörda  personkretsen.”. Det framgår tydligt att det är denna åtskillnad som avses med “differentierad” datalagring och inte principiellt obetydliga skillnader som olika lagringstid för olika uppgiftstyper.

Datalagringslagen riktar sig fortfarande mot samtliga svenskar, oavsett deras eventuella kopplingar till brott. Det är fortfarande ett lika stort ingrepp i dessa svenskars privatliv som med tidigare lagar. Det är fortfarande lika olagligt som tidigare lagar om generell datalagring.

En stabsjurist på Tullverket menar att den nya lagen är “absolut minimum av vad som är nödvändigt för brottsbekämpningen”. Varför steg då mängden handlagda brottsmisstankar under perioden utan datalagring (2016-2019), medan den minskade under perioden med datalagring (2012-2016)? Om generell datalagring varit absolut minimum för att bekämpa brott hade vi sett en tydlig minskning av antalet handlagda brott 2016 när det förbjöds.

Någon sådan förändring går dock inte att se i statistiken. Inget medlemsland i EU har kunnat producera några siffror som visat att generell datalagring ökat effektiviteten i brottsbekämpningen. Vi har haft datalagring i flera varianter inom EU sedan 2006. Var är de tydliga evidensen för metodens effektivitet? Dessa borde ju vara mångfaldiga och enkla att hitta, om nu datalagring är ett “absolut minimum” för brottsbekämpning i dagens samhälle. Deras frånvaro är talande.

Det fins bara ett ord för det budskap som torgförs av brottsbekämpande myndigheter och inrikesministern när de talar om datalagring. Det ordet är propaganda. Trots att de måste vara medvetna om att de slirar rejält med sanningen hävdar de bestämt att datalagring inte bara är ett bra verktyg för brottsbekämpning, utan också ett strikt nödvändigt sådant. En jurist från polisens nationella operativa avdelning går så långt som att säga att det inte går att ersätta datalagringen med någonting annat, trots den totala avsaknaden av empiriska belägg för en sådan ståndpunkt.

Generell datalagring kommer inte lösa Sveriges rättspolitiska problem, lika lite som hårdare straff kommer att göra det. Detta måste propagandisterna veta. Man frestas dra slutsatsen att de ser en möjlighet att skylla sina misslyckanden på den stygga EU-domstolen (som troligen kommer slå ner även den här lagen), istället för att behöva ta ansvar för brottsbekämpningens brister. Det är ovärdigt. Ta tag i de riktiga problemen istället. 

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.