Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Ikea kan börja med att betala mer i skatt

”Det minsta ni kan göra är att påbörja en mental omställning i synen på skatter, för det enda vi kan vara säkra på är att det kommer att krävas stora samhälleliga resurser för att tackla de utmaningar vi står inför”, skriver debattörerna.
”Det minsta ni kan göra är att påbörja en mental omställning i synen på skatter, för det enda vi kan vara säkra på är att det kommer att krävas stora samhälleliga resurser för att tackla de utmaningar vi står inför”, skriver debattörerna. Bild: Foto: Johan Nilsson / TT

Dagens ETC

Krävs det en ny finanskris för att världens politiker ska inse att samarbete är bättre än skattekonkurrens, frågar sig dagens debattörer.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Ikea Älmhults vd Pernilla Jonsson kräver att regeringen ska göra en mångmiljardsatsning på tågtrafiken, eftersom ”järnvägens brister hotar Ikeas fortsatta expansion” (DN Debatt 19/1). Ett bra förslag, men vem ska betala? Det blir väl du och jag, för skatt är en utgift som Ikea ogillar. Ingvar Kamprad valde att lämna Sverige för att leva i skatteexil i Schweiz i 40 år. Le Monde har utnämnt Ikea till världsmästare i skatteflykt, eftersom koncernen är pionjär i konsten att snickra skatte-upplägg med hjälp av en fingerad handel mellan dotterföretag i olika skatteparadis. I slutändan hamnar vinsten hos stiftelsen Interogo i Lichtenstein. Där är utdelningar från utländska dotterbolag skattefria.

Ikea bjuder nu in politiker till ”ett nationellt krismöte” om järnvägen. Vi föreslår ett tillägg till dagordningen: Hur kan Ikea bidra till att snickra ihop ett hållbart skattesystem? På den punkten behöver även landets politiker leverera. Inspireras gärna av Frankrikes regering som är i färd med att införa en ny skatt på de digitala jättarna som gått i Ikeas fotspår vad gäller aggressiv skatteplanering. Pressade av de gula västarna som har ett starkt stöd av allmänheten vill president Emmanuel Macron och hans regering leverera. Ett förslag om en GAFA-skatt ska presenteras i parlamentet inom kort. Förkortningen står för Google, Apple, Facebook och Amazon. Eftersom dessa koncerner effektivt trollar bort den beskattningsbara vinsten vill Macron införa en skatt på jättarnas omsättning i Frankrike.  Skatten beräknas inbringa ungefär 5 miljarder kronor årligen.

Demokratin kan komma i kapp skattefifflarna, men det krävs skarpa politiska beslut på alla nivåer.

I EU har konkurrenskommissionär Margarethe Vestager gått i spetsen i jakten på GAFA-gänget. De har dömts att betala åtskilliga miljarder i kvarskatt till bland annat Irland som lockat med olagliga specialavtal. Det har bedömts som illegal konkurrens, eftersom de stora koncernerna betalt lägre skatt än andra företag.

En annan målmedveten kvinna, norsk-franska EU-parlamentarikern Eva Joly har lyckats förmå EU-kommissionen att besluta om en granskning även av Ikeas skatteupplägg. Enligt De gröna i EU-parlamentet har Ikea under en sexårsperiod undanhållit 10 miljarder kronor i skatt.

Vestager har gjort en enastående insats, men det räcker inte. Skattepengarna som undanhållits skulle egentligen ha gått till de länder där vinsten uppstått, inte till Irland. För att komma åt bokföringsfifflet mellan olika dotterbolag i syfte att minimera skatten är lösningen att EU utgår från en koncerns sammanlagda vinst och därefter beräknar hur mycket skatt koncernen ska betala i respektive land baserat på reell verksamhet där. (Beslutet om land-för-land-rapportering är ett steg i rätt riktning.) Med en sådan modell förhindras skattekonkurrensen. Det möjliggör olika skattesatser i olika länder utan att företagen kan spela ut länder emot varandra.

Oron för en krackelerande välfärd och irritationen över politikernas oförmåga att leverera är påtaglig i alla EUs medlemsländer. Vi efterlyser svenska politiker som är intresserade av något annat
än skattesänkningar. Finns det politiker som kan stava till ordet skatterättvisa? Var är ni? Vad vill ni? Vad gör ni? Det minsta ni kan göra är att påbörja en mental omställning i synen på skatter, för det
enda vi kan vara säkra på är att det kommer att krävas stora samhälleliga resurser för att tackla de utmaningar vi står inför.

Krävs det en ny finanskris för att världens politiker ska inse att samarbete är bättre än skattekonkurrens?