Hoppa till innehållet

ETC Uppsala

Debatt: Ickekommersiella lokaler nödvändiga

”Ungdomens hus ägs av kommunen, om än indirekt. Har ni pratat med ungdomarna själva om en praktisk lösning?”, skriver Gudrun Utas.
”Ungdomens hus ägs av kommunen, om än indirekt. Har ni pratat med ungdomarna själva om en praktisk lösning?”, skriver Gudrun Utas. Bild: Bild: Maln Beeck

ETC Uppsala

Mona Camara Sylvan ooch Daniela Duchens Hrnisch berättade om hotet mot Ungdomens hus – ett rum för unga av unga, där man fått erfarenhet av organisering och möjlighet att driva egna projekt och leda egna verksamheter. Precis så har jag kunnat konstatera att det fungerar i Huset. Vilken möjlighet de där erfarenheterna är, när Huset nu hotas av omöjlig hyreshöjning på grund av renovering!
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC Uppsala som står för åsikten.

Min syster jobbade i Mocambique när den socialistiska Frelimoregimen var ung. Behövde man renovera eller bygga ett hus, så satte man igång. Antagligen betalade staten eller någon organisation, som den där syrran jobbade, för en arbetsledare med kunskaper i byggteknik och lämpliga material liksom för elektriker och VVS:are. Och gruppen som behövde huset stod för arbetet, under kompetent ledning.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Ungdomens Hus ägs av kommunen, om än indirekt. Har ni pratat med ungdomarna själva om en praktisk lösning?

På 80-talet var jag som politiker med om att driva igenom beslutet att inrätta ett hus för ungdomarna. Av en ung man som jobbade i föreningen fick jag veta att ingen över 25 år skulle komma över deras tröskel när de väl tagit över. Det var takter det! Även om det förstås kändes lite snopet för en 43-åring som väl rent av tyckte att de kunde ha varit lite tacksamma för  ens engagemang. 

Senare har jag vid flera tillfällen haft möjlighet att delta i olika evenemang i huset och dels kunnat konstatera att ungdomarna upprätthåller verksamheten, dels att det börjar bli dags för renovering. Och visst har Mona och Daniela rätt: Innerstadsstrategin och andra dokument talar om social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Men icke-kommersiella lokaler är ju faktiskt en förutsättning för social hållbarhet – ska Stadsbiblioteket vara det enda ställe på Svartbäcksgatan där man, tystlåtet och stillasittande, kan träffas utan att det kostar något?

Ämnen i artikeln