Debatt: Icke-våld är det bortglömda upproret

Vad är det som gör att icke-våld inte är något som engagerar i dag? Varför hör vi inte politikerna prata om det, varför hör vi inte medierna skriva om det och varför hör vi inte den stora massan tala om det? Ja, det kanske är precis där vi har svaret och kanske precis det vi måste jobba på.

Som frilansfotograf och journalist är det kanske inte konstigt att jag ofta funderar på just medias roll i det samhälle vi lever i. Ofta pratar vi om objektiv och oberoende media som ska finnas där för att observera, men när observationerna i majoriteten av fallen bara kommer utifrån enstaka perspektiv är det värt att ta en funderare över om det inte är något som saknas. Kanske är det inte konstigt att den stora massan inte engagerar sig i icke-våldsfrågorna när det aldrig når oss. De flesta känner säkert igen bilder av våld, vapen och brutalitet medan alternativen till detta inte är något som ges utrymme för. Vi människor har en tendens att fånga upp den information som är mest lättillgänglig och ligger nära till hands. Där har medier en stor roll att spela.

I dag ses inte icke-våldsfrågorna som en normalitet och jag tror att om dessa frågor fått genomsyra vår vardag på ett annat sätt – att detta hade kunnat få den stora massan att börja reagera. Ur samhällets ögon målas gärna icke-våldsaktivister upp som naiva och flummiga, medan sanningen är den att det finns otroligt stark information som visar på att icke våld är mer effektivt än våldsbetonade upprorsformer. Ta till exempel en studie som forskarna Erica Chenoweth och Maria J. Stephan gjort som bland annat visar att ickevåld varit dubbelt så effektivt än militärt våld för att skapa fred och förutsättningar för demokrati. Studien bygger på en analys av mer än 300 fall under tiden 1900–2006. En mycket djupgående studie med information som sällan lyfts i det offentliga rummet.

En annan person också värd att lyfta är Gene Sharp, grundaren av Albert Einstein Institution och professor när det kommer till studier kring icke-våldsagerande. En man som bland annat skrivit boken "The Politics of Nonviolence Actions" där han listat och beskriver 198 metoder när det kommer till icke- våld. En bok som publicerats och används av sociala rörelser i många länder där exempelvis en demokratisk utveckling varit målet.

Om personer som Erica Chenoweth, Maria J. Stephan och Gene Sharp tillsammans med deras kunskap och information oftare kunde nå ut, kanske hade då vårt samhälle kunnat se annorlunda ut. Det finns en dokumentär om Gene Sharp och hans arbete med namnet How to start a revolution, varför inte visa den i skolor allt från grund- till högskolenivå? Låt denna information bli en grund för att väcka debatt, diskussion och intresse för frågor kring detta. Kunskap om icke-våld kan vara en nyckel till att börja få oss att tro på en värld som skapas ur fredliga rörelser.

Jag tror på vikten av att både samverka som grupp men också på vårt eget ansvar som individ. Som sagt är det kanske inte lätt alla gånger att kritiskt granska rapportering av konflikter när vi inte får byggstenarna till det, men om du nu läst denna text som förhoppningsvis engagerat dig, se ditt ansvar, ta reda på information, sätt press. Är du lärare, försök ge dig själv kunskapen om dessa frågor för att sedan själv var den vägvisare som behövs för dina elever eller studenter. Jobbar du med media, var med och påverka. På så sätt tror jag vi kan få ett intresse även när det kommer till politiken. Vi är massan och ofta är det där folkrörelserna startar. Det finns inte mycket som kommer lätt här i världen och likaså gäller ickevåldet, men vi måste våga lägga energi på det. Därifrån kan vi skapa förändring och förutsättningar för den värld vi vill att alla ska kunna leva i.