Debatt: I en sårbar tid behöver Sverige ett starkt EU

”Regeringen kommer att arbeta aktivt för att EU-samarbetet stärks”, fram­håller EU-minister Hans Dahlgren i en debattartikel i Dagens Nyeter den 28 mars. Denna grundinställning och viljeinriktning är välkommen men hör inte till vanligheterna för att komma från regeringsföreträdare – oavsett partifärg. Nu är det särskilt viktigt att i praktisk handling leva upp till dessa ord.

Den världsordning som vuxit fram under efterkrigstiden sviktar på flera fronter. Avspänningen efter Berlinmurens fall har ersatts av ett skarpare säkerhetspolitiskt läge i en mer multipolär värld. Härtill kommer den ökande ekonomiska och sociala sårbarhet som illustrerats av covid-19 pandemin. Över allt detta hänger hotet från den accelererande uppvärmningen av jordens klimat med åtföljande naturkatastrofer, avskogning, minskande biodiversitet och flyktingströmmar.

Inget land kan ensamt hantera dessa globala utmaningar. I tider av ­ökande hot och sårbarhet måste Sverige söka samarbete med goda krafter. EU med dess värderingar om demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och skyddet av miljön kan vara den kraften i en värld där demokrati tappar mark, och där nationalism och auktoritära regimer är på frammarsch.

EU har under tidigare kriser visat upprepade prov på överlevnadsför­måga. Leden har slutits när molnen hopat sig. Detta faktum kan inte tas till intäkt för att förmågan att hantera kriser består i all evighet. Att demokratin och till­hörande grundvärderingar om fri- och rättigheter inte kan tas för given är idag uppenbart. Med ett försvagat och fragmenterat EU tunnas vår röst ut i ett läge där vi samlade borde stå starka mot auktoritära strömningar över världen. Och när vissa EU-länder själva öppet bryter mot värderingarna, underminerar rättsstaten och inskränker fri-och rättigheter, då blir rösten än svagare.

Idag har EU inte den styrka och enighet som erfordras för att möta externa och interna hot. Vi bör därför i vårt eget intresse engagera oss djupare och mer aktivt i det europeiska samarbetet, för europeisk solidaritet – liksom för den globala säkerheten. Sverige riskerar annars att bli sedd som en ljum och reaktiv medlem utan den politiska framsynthet, passion och vilja som EU:s grundare vägleddes av efter erfaren­heterna från de båda världskrigen.

En mer engagerad hållning ute­sluter på intet sätt kritik mot företeelser i EU-samarbetet när så är befogat eller när unionen söker greppa över för mycket.

Vid tiden för folkomröstningen om Sveriges medlemskap dominerade de ekonomiska argumenten medan den politiska diskussionerna fick en mer undanskymd plats. Kanhända har detta i någon mån bidragit till en defensiv inriktning som delvis präglat vår tid som medlem i unionen.

Vi menar att en osäker hållning i Sveriges generella EU-politik försvagar vår möjlighet att påverka och främja våra intressen. Väl hanterad ska den svenska förmågan att få inflytande över Europas kort- och långsiktiga utveckling inte underskattas.

Alla medlemsländer driver sina egna nationella intressen i ett tufft maktpolitiskt landskap, inte minst de större länderna. Inför detta bör vi inte vara naiva. Desto viktigare är en tydlig svensk hållning. Vår folkbildningstradition ger oss unika möjligheter att förklara, debattera och förankra frågorna i en bredare opinion och därmed stärka rösten för ett solidariskt Europa.

Istället för att fastna i en debatt om över- kontra mellanstatlighet bör fokus ligga på att leverera konkreta fördelar för medborgarna.

Sverige bör exempelvis:

• Tydligare lyfta frågorna om demokrati och rättsstatens principer inom EU och tydligare fördöma överträdelser samt kraftfullt verka för att den nya förordningen om EU-budgeten i relation till rättsstatsprinciper får praktisk effekt.

• Agera för att stärka EU:s gemensamma utrikes-och säkerhetspolitik, bland annat genom majoritetsröstning i vissa frågor och starkare uppslutning för en gemensam europeisk diplomati.

• Verka för att ramen för EU:s gröna giv och klimatlag sätts som en sju­procentig årlig koldioxidreduktion från 2019 års nivå och att denna reduktion blir grunden för den strukturomvandling som måste prägla återhämtningen efter den nuvarande pandemin.

• Verka för grundregeln att inga EU-medel slussas till aktiviteter som ökar koldioxidutsläppen; antalet kolgruvor, dagbrott och kolkraftverk måste
halveras i närtid.

• Vara öppen för att EU:s budget kan – och kanske bör – bli större än idag om det handlar om förstärkt samarbete på områden som är viktiga för Sverige

• Verka för att den unga generationen får ökade möjligheter att vara med och forma framtidens EU. Detta kräver reella möjligheter för unga att kunna delta i demokratiska processer.

Hans Alldén

Senior rådgivare Global Utmaning, fd. representant för EU-kommissionen i Sverige, fd tjänsteman vid Sveriges EU-representation i Bryssel och fd EU-ambassadör i Afrika och Latinamerika

Anna Gross

Future thinker Global utmaning, techentreprenör och medlem i Global Shapers Stockholm

Kajsa Hallberg Adu

Forskningsingenjör vid Kungliga Tekniska Högskolan

Peter Kleen

Senior rådgivare Global utmaning och tidigare generaldirektör på Kommerskollegium

Hanna Nelson

Future thinker Global utmaning, ordförande för Global Shapers i Stockholm, ett nätverk med anslutning till World Economic Forum

Catharina Ringborg

Investerare och entreprenör inom energi och IT med bakgrund i industrin, rådgivare till Internationella Energiorganet, senior rådgivare Global utmaning

Mats Ringborg

Ambassadör och senior rådgivare Global utmaning

Agnes Stenbom

Doktorand vid Kungliga Tekniska Högskolan och Responsible AI-specialist på Schibsted

Sakari Teerikoski

Internationell sekreterare på Svenska Europarörelsen, future thinker Global utmaning

Hanna Waerland-Fager

Sveriges ungdomsrepresentant till EU 2020–2021, ett uppdrag via LSU, Sveriges ungdomsorganisationer, styrelseledamot Svenskar i världen

Lennart Wohlgemuth

Gästprofessor Göteborgs universitet i svensk och europeisk utvecklingspolitik, senior rådgivare Global utmaning, tidigare chef för Nordiska Afrikainstitutet och avdelningschef på Sida

Staffan Laestadius
Senior rådgivare Global Utmaning, professor emeritus KTH, författare "En strimma av hopp" (2021).

Tove Ahlström
Vd, Global Utmaning