Debatt: Hyresgästföreningen: Här är 10 åtgärder för en sundare bostadsmarknad

Att Hyresgästföreningen är emot marknadshyror vet Ola Johansson (C) mycket väl, även om han inte verkar ta våra argument på allvar. Hyresgästföreningen har omfattande reformförslag för både ökat byggande, hållbarare renoveringar och fördelning av hyresrätter efter behov. Istället för att försvaga hyresgästernas inflytande över sitt boende genom reformer för så kallad fri hyressättning efterfrågar vi en politik för fler och bättre bostäder.

Här är vårt förslag på en helomfattande politik för svensk hyresmarknad:

1. Hyresförhandling och bruksvärde: Ja till det kollektiva förhandlingssystemet, nej till marknadshyror

Regeringen har tillsatt tre utredningar som på olika sätt syftar till att förändra maktbalansen mellan parterna till fastighetsägarnas fördel. Särskilt allvarlig är utredningen om fri hyressättning i nyproduktion, där det kollektiva förhandlingssystemet föreslås ersättas med ett marknadshyressystem av kontinental modell.

2. Allmännyttan: Ja till våra kommunalt ägda bostäder

Allmännyttan ska vara aktiv i bostadsförsörjningen genom att bygga och förvalta bra hyresbostäder till rimliga hyror för alla grupper i samhället. Det borde vara obligatoriskt för en kommun att enskilt eller till­sammans med andra kommuner äga och förvalta ett allmännyttigt bostads­bolag.

3. Bostadsfinansiering: Ja till förmånliga bygglån, bygg bort bostadsbristen

Vi föreslår ett utökat investeringsstöd, ett förmånligt bygglån, som genom att finansiera nyproduktionen av hyresrätter kan säkra en stabil bostadsproduktion så att produktionen av hyresrätter ökar när produktionen av andra bostäder minskar.

4. Skatter och avdrag: Ja till rättvis beskattning mellan ägt och hyrt

Obalansen mellan upplåtelseformerna har resulterat i att bostadsrätt blivit mer intressant som investering än hyresrätt, särskilt i vissa lägen, samt bidragit till ombildning från hyresrätt till bostadsrätt. Reformer krävs för att skapa balans mellan upplåtelseformerna, och bättre ekonomiska villkor vid både förvaltning och renovering av hyreslägenheter.

5. Markförsörjning och planering: Ja till att kommuner med bostadsbrist ska planera för fler bostäder

Kommunerna har planmonopol och har därför stort inflytande över hur marken ska användas även om kommunen inte äger marken själv. Med en aktiv markpolitik och planering kan kommunen främja bostadsbyggandet och en hållbar stadsutveckling. Det krävs reformer för att alla kommuner med bostadsbrist ska planera för ett bostadsbyggande efter behov.

6. Ekologisk hållbarhet och energi: Ja till statligt stöd till energieffektivisering och modernisering av bostadsbeståndet

Våra bostäder både påverkar och påverkas av klimatförändringarna. För ett framtida hållbart boende måste utsläppen av växthusgaser som våra bostäder orsakar, minimeras, och samtidigt måste våra hus och samhällen anpassas till de nya förutsättningar som klimatförändringarna för med sig. Bostadssektorn, liksom alla samhällets sektorer, måste göra allt den kan för att minimera sina ­klimatutsläpp.

7. Renovering: Ja till stärkt ställning för hyresgäster vid omfattande renoverings­arbeten

Dagens situation är ett resultat av ett skevt skattesystem som inte stimulerar långsiktigt underhåll och otillräckligt statligt stöd för omfattande renoveringsarbeten till hyresrätten. Men det är också en följd av att hyresgästernas inflytande över vad som sker i den egna lägenheten har utarmats genom en fastighetsägarvänlig praxis i hyresnämnden. För att trygga besittningsrätten behöver därför hyresgästernas ställning stärkas.

8. Bostadsbidraget: Ja till höjda ersättningsnivåerna och ökad rättssäkerhet

Under en lång tid har bostadsbidraget urholkats, och en sjunkande andel av hushållen är kvalificerade att ta del av det. Samtidigt finns det stor risk för återbetalningsskyldighet, vilken kan drabba enskilda hushåll på ett svårförutsägbart sätt. Bostadsbidraget bör reformeras i syfte att öka förutsägbarhet, minska risken för återbetalningsskyldighet och bättre möta inkomstojämlikhetens konsekvenser på bostadsmarknaden.

9. Bostadsförmedlingens regelverk: Ja till förmedling efter behov såväl som efter kötid

På orter med stor bostadsbrist har antalet köår som krävs för ett förstahandskontrakt hamnat på extremt höga nivåer, vilket gjort hyresrätten oåtkomlig för många som skulle behöva den. Lägenhetsfördelning genom primärt antal år i bostadskön är inte alltid är det mest rättvisa, eller ger det bästa utfallet utifrån det faktiska bostadsbehovet.

10. Statlig hyresgaranti: Ja till att öppna upp hyresmarknaden för alla

Både privata och allmännyttiga bostads­företag gör riskbedömningar av en presumtiv hyresgästs förmåga att betala hyran. För att minska risken, och därmed möjliggöra för fler att få ett förstahandskontrakt, finns en kommunal hyresgaranti, där kommunen går i borgen för hyresgästen under upp till sex månader, med anledning av att den bostadssökande har betalningsanmärkningar, osäker anställning och inkomst eller skulder. Den kommunala hyresgarantin är ett relativt oanvänt verktyg i kommunens verktygslåda, något som skulle förändras om åtgärden reformeras.

Johansson är välkommen att diskutera detta program med oss istället för att påstå att vi saknar förslag. Det är hög till för svensk politik att jobba för lösningar som möter de verkliga problemen på bostadsmarknaden. Vi efterfrågar en politik där individens och samhällets behov, och inte enbart den ekonomiska efterfrågan, sätter takten för byggande, planering och förvaltning av våra bostäder.