Debatt: Hör klimatvrålet från miljoner odlare

Vi odlar mat och andra viktiga grödor till människor runt om på jorden. Men vår möjlighet att göra det har allvarligt försämrats på grund av skadorna som drabbat miljön till följd av brutna klimatlöften.

• Ni lovade att minska utsläppen som orsakar extremväder och gör att våra odlingar drabbas av torka ena dagen och av störtfloder andra. Men utsläppen ökar i en farlig takt och era ambitioner är för låga.

• Ni lovade klimatfinansiering för att hjälpa oss att odla mat även när vädret förändras. Men nästan inget når ända fram.

• Ni lovade att ändra rådande affärsförhållanden – från exploatör till partner. Men medan aktieägare tjänar miljarder, tjänar miljontals odlare mindre än en dollar om dagen.

De senaste månaderna har grödorna påverkats svårt av extrema väderförhållanden, såsom översvämningar i Uganda och torka i Madagaskar. IPCC förutspår att odlare i Indien står inför extrema värmeböljor, torka och oregelbunden nederbörd.

Eftersom vårt levebröd är så förknippat med jordbruket, ökar fattigdomen bland oss. Men klimatförändringarnas påverkan är större än så. Skador på mark och vatten ökar konkurrensen om naturtillgångarna – vi står inför ökade sociala och ekonomiska spänningar.

Kvinnor drabbas oproportionerligt hårt. Ofta får de sämst betalt och arbetar under de svåraste förhållandena. Våra ungdomar vill inte stanna kvar inom jordbruket under dessa omständigheter. Och vem kan klandra dem? Men vem ska odla världens mat om unga bara ser jordbruket som en fattigdomsfälla?

Rätt resurser gör skillnad. Det sker förbättringar på våra odlingar. Trädplanteringar skyddar kakaon i Ghana från solen och teet i Kenya från översvämningar. I Fairtrade-nätverken delar odlarna med sig av nödvändig kunskap för att skydda grödorna.

Att rusta sig mot klimat­förändringar kostar. Att plantera träd bland kaffebuskar skyddar mot solen och minskar skadeangrepp, men innebär högre kostnader. Hur ska odlare som inte ens tjänar en levnadsinkomst finansiera dessa nödvändiga åtgärder?

Förändringen måste ske nu – år 2050 kommer det vara för sent:

1. Ert löfte om 100 miljarder dollar i klimatfinansiering måste uppfyllas nu. Vi behöver plantera träd och introducera mer resistenta grödor för att kunna fortsätta att odla väldens mat.

2. Var ärliga om era koldioxidutsläpp och ha modet att minska dem i linje med samlad forskning. Säkerställ att era netto-noll-åtaganden reducerar utsläpp från importerade varor, inte bara inhemska utsläpp. Vi vill se reella minskningar, inte bara kompensationer. Inkludera flyg- och sjöfart i era nationellt fastställda bidrag.

3. Framtida handelsavtal bör främja handel med hållbara och koldioxidsnåla produkter och minska handel med produkter som genererar höga utsläpp.

4. Stärk världshandelns regelverk så att företag uppmuntras att investera i hållbara leverantörskedjor, betala priser som odlare kan försörja sig på och äga miljöfrågorna. En miljömässig due diligence krävs så att företag agerar för att minska avskogningen utan att odlarna ska stå för notan. Om så krävs: tvinga företag som inte lever upp till sina skyldigheter att uppfylla dem.

Coronapandemins påverkan är ingenting i jämförelse med den skada vi alla kommer att uppleva om vi misslyckas med att stävja klimatkrisen. Som representanter för världens matproducenter vädjar vi till er att fånga tillfället, lyssna på oss och försäkra oss om att vi kan fortsätta mätta världen.

Signerad på uppdrag av odlare och anställda inom Fairtrade, med stöd av Fairtrade Sverige genom generalsekreterare Hewan Temesghen

Kouamé N´dri Benhamin-­Francklin

Styrelseledamot, Fairtrade Africa och ordförande för kakaokooperativet Scoops_Ecam, Yamoussoukro, Elfenbenskusten

Miguel Munguía

Ordförande, CLAC, Fairtrades producentnätverk i Latinamerika, och chef för honungskooperativet Educe-Cooperativa, Mexiko

Meher Pravakar

Styrelseledamot, NAPP, Fairtrades producentnätverk i Asien och projketchef för bomullskooperativ Pratima Organic Grower Group, Indien