Opinion
Debatt: Höj ambitionerna i förlossningsvården
Dagens ETC
Sverige måste visa att vi menar allvar med jämställd vård. En smärtfylld graviditet får inte uppfattas som normalt, förlossningsskador måste motverkas i högre utsträckning och vi behöver bli bättre på att identifiera och stötta deprimerade mammor. Det skriver S-politikerna Azadeh Rojhan Gustafsson och Dag Larsson.Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.
Det är dags för en helhetssyn på graviditeten – från ett positivt graviditetstest till en välmående mamma. Dit har vi en bra bit kvar. Regeringens budgetsatsningar på en mer jämlik och jämställd vård med fokus på kvinnors hälsa samt satsningen på en förbättrad förlossningsvård är steg i rätt riktning. Vi vill nu att dessa satsningar riktas mot att ta krafttag mot de allvarliga förlossnings- och graviditetskador som många lider av.
Foglossning är exempel på ett vanligt besvär som drabbar nästan hälften av alla gravida, enligt Socialstyrelsen. Det är en funktionsnedsättning, då kvinnan oftast får svårt att gå, stå eller sitta, och vid svårare besvär begränsas förmågan att till exempel lyfta. Foglossning kan ge upphov till besvär långt efter att graviditeten är över, i vissa fall flera år efter.
Kvinnor som lider av foglossning kan många gånger bli tvungna att sjukskriva sig under en längre tid då smärtorna kan göra det svårt att utföra det dagliga arbetet. Detta är ett större problem för kvinnor som jobbar inom yrken där kroppsarbete i hög grad förekommer, som exempelvis inom vård och omsorg. Förutom det lidande som smärtan orsakar kan det alltså även vara en ekonomisk påfrestning att behöva vara sjukskriven under en längre tid av graviditeten, något som drabbar både arbetstagare och arbetsgivare.
Förlossningsskador i form av bristningar är ett annat vanligt besvär. Under perioden 2009 till 2013 hade Stockholms läns landsting högst andel kvinnor med bristningar av grad III och IV (de allvarligaste graderna) i hela landet. 7,4 procent av förstföderskorna i Stockholm drabbades. Detta kan jämföras med endast 3,8 procent av förstföderskorna i Norrbottens läns landsting. Ett steg på vägen är att ställa ut ett löfte till varje födande kvinna att hon kan lita på att hon kommer ha en barnmorska hos sig under hela den aktiva delen av förlossningen.
Att många nyförlösta kvinnor drabbas av psykisk ohälsa och depression är en ytterligare problematik. Det finns siffror på att var åttonde kvinna drabbas, men det finns anledning och tro att denna statistik underskattar problemet eftersom det fortfarande är stigmatiserat. Vi behöver prata om detta och vi behöver forska på hur man bäst förebygger och motverkar psykisk ohälsa hos nyblivna mammor.
Det är viktigt att kvinnor får rätt vård och stöd såväl under graviditeten, under förlossningen som den första tiden efteråt. Vi kräver därför att sjukvården blir jämställd på riktigt. En smärtfylld graviditet ska inte uppfattas som normalt, förlossningsskador ska motverkas i högre utsträckning och vi måste bli bättre på att identifiera och stötta deprimerade mammor.