Debatt: Hipsterområdena ökar segregationen

”Har du skägg och tatueringar, gillar odling och matlagning? Välkommen till Solberga, där nya bostäder ska attrahera hipsters.” 

Det är inledningen på en artikel om Solbergas nya område Solberga bollplan som nyligen publicerades i lokaltidningen Mitt i. I texten beskrivs det kommande området som en oas för hipsters, med fasader i cederträ, där de boende njuter av det goda livet. När arkitekten får komma till tals gissar han att det troligen är människor från Söderort eller Södermalm som kommer att lockas hit. Artikeln kan närmast beskrivas som gratis reklam för Wallenstam, som står bakom projektet. 

Gentrifiering beskrivs enklast som en process där tidigare utsatta områden görs mer attraktiva med hjälp av påkostade nybyggen, eller genom nyinflyttning av invånare med högre inkomster än den ursprungliga befolkningens. 

Kända exempel är Neukölln i Berlin, där hyrorna på sina håll stigit med upp till 20 procent de senaste åren. Den tidigare arbetar- och immigrantstadsdelen förvandlas sakta men säkert till ett homogent välbärgat område för medelklassen. Medan de ursprungliga invånarna allt oftare tvingas flytta på grund av skenande kostnader för boende och affärsverksamheter. 

Hur är då detta kopplat till det nya sköna Solberga? Stefan Nilsson, trendexpert, berättar i Mitt i-artikeln att byggherrarna nu för tiden är angelägna om att få ut det som känns genuint. Det genuina ska de små lokala aktörerna stå för, är det tänkt. 

2012 byggde Wallenstam 104 lägenheter i Mölnlycke centrum. Hälften bostadsrätter, hälften hyresrätter. Företaget fick snabbt kritik av Hyresgästföreningen för att priserna per kvadratmeter låg långt över nivåerna i kommunen. 

2015 tvingas flera butiker i Mölnlycke centrum stänga på grund hyreshöjningar på cirka 60 procent. Samtidigt smids det guld hos byggherren; vinsten fjärde kvartalet 2015 uppgick till 744 miljoner, vilket kan jämföras med 379 miljoner motsvarande period 2014. 

Med facit i hand skänker de fina orden om lokala oberoende aktörer munnen en bitter smak. Utvecklingen går snarare från det genuina, mot kedjor och kaklade lyxbistros för folk med kapital. Även kulturen som förgyller nätterna får allt oftare på foten när oberoende aktörer inte kan hantera höjda kostnader, eller hotas med stängning för att deras verksamheter inte anses passa in i det nya, tysta och rena. Snotty på Skånegatan är ett aktuellt exempel.  

Medelinkomsten i Solberga ligger på 19 373 kronor per månad vilket är cirka 10 000 lägre än medelinkomsten för Södermalm, alltså det område varifrån de nya Solbergaborna väntas utvandra. Södermalm är även det område i Sverige som anses hårdast drabbat av just gentrifiering. I dagsläget är Solberga ett blandat område, där du hittar folk från de flesta delarna av världen, med hyror för enrummare på cirka 3 300 per månad. Om politiker och andra är måna om en blandad stad för alla bör de lyfta dessa frågor och se till att Stockholm inte blir alltmer ekonomiskt segregerat.