Debatt: Heteronormen är tydlig

HBTQ-personers rättigheter har förbättrats oerhört mycket sedan slutet av 70-talet. Sjukdomsstämpeln togs bort, partnerskapslagen, äktenskapslagen, hatbrottslagstiftningen och rätten att få bli prövade som adoptionsföräldrar har kommit till. Detta är bara ett axplock som har lett till framgångar för ett bättre samhälle för HBTQ-personer. 

Men vi vet också, trots framgångar de senaste åren, att många HBTQ-personer dagligen blir utsatta för påhopp, psykisk och fysisk mobbing både i skolan, på arbetsplatsen och på offentlig plats genom förföljelse, misshandel (hatbrott) med mera. På riksdags- och regeringsnivå så jobbar man ofta med dessa frågor. Detta tack vare bland andra RFSL.

Ansvaret för dessa frågor ligger inte bara på riksnivå utan också lokal nivå.

Vi ser att politikerna i Sundsvall, men även en del av de andra kommunerna i vår avdelning, börjat ta ansvar för HBTQ-frågorna på ett bättre sätt än tidigare. Man vill göra både politiker och tjänstemän, men också all personal, medvetna om HBTQ-personers hälsa/ohälsa och välbefinnande samt bemötandet i olika sammanhang. 

Men trots detta är det heteronormen som råder i samhället i dag. Det vill säga att samhället i stort både inom skola, vård, omsorg, arbetsliv och bland allmänheten förväntar sig att du är antingen en heterosexuell man eller kvinna och ska vara intresserad av någon av det motsatta könet och sedan ska du helst leva i en så kallad kärnfamilj. En heteronormativ syn på hur en person förväntas vara försämrar bemötandet av HBTQ-personer inom vård, omsorg, skola, arbetsliv och samhället i stort. Avsteg från heteronormen ses inte alltid med positiva ögon. 

Det som Bodil Hansson från Socialdemokraterna skrev på debattsidan i ETC Sundsvall #2 rörande HBTQ, går i linje med vad RFSL jobbar med dagligen. 

(S) i Sundsvall har mer och mer fått upp ögonen för dessa frågor (precis som andra partier i kommunen), vilka inte funnits lika högt upp på agendan tidigare jämfört med andra frågor. Vi vet att andra inom samma parti runt om i länet ansett att man inte upplever några problem utan att allt är frid och fröjd, men vi vet också att exempelvis unga HBTQ-personer mår dåligt och att fördomar frodas på skolor, arbetsplatser och i hemmen. Återigen så visar sig heteronormen rätt tydligt. 

Men även där sker det förändring. En del kommuner har tagit beslut i kommunfullmäktige eller i kommunstyrelser om att börja jobba mer aktivt med HBTQ-frågor.

Punkterna som Bodil Hansson (S) räknar upp i sitt debattinlägg är högst relevanta och ligger i linje med vad RFSL jobbar väldigt aktivt med varje dag både nationellt och lokalt. Fler partier lokalt har blivit mer aktiva i dessa frågor vilket vi tycker är väldigt positivt.

Men hur förbättrar man då klimatet på arbetsplatsen, i skolan, på sjukhusen eller hälsocentralerna, ungdomsgårdarna, de politiska rummen och i hemmen? Jo, genom utbildning.

En av RFSL:s grundstommar är information och utbildning. Detta jobbar vi med i stort sett hela tiden. Det kan röra sig om allt från enkla informationstillfällen till HBTcertifieringar. Det finns landsting som vill att deras medarbetare ska få utbildning kring HBTQ-frågor samt bemötande (något som bland andra Landstinget Västernorrland genomfört på några av sina enheter under 2013–2014), kommuner som utbildar politiker och högre tjänstemän samt all annan personal. Detta är något som vi jobbar med för att öka kunskapen kring HBTQ-personers hälsa och välbefinnande samt bemötande. 

Information och utbildning är verktyg som ständigt behövs för att förbättra samhällets syn i dessa frågor. Så länge extrema grupper vill försämra och ta samhället tillbaka flera år, och där man helst vill låsa in HBTQ-personer och slänga bort nyckeln, så behövs dessa verktyg. 

Förhoppningen är att vi kan gå en framtid till mötes utan fördomar, föreställningar, mobbing och hat.