Debatt: Har inte reumatiker rätt till bra skolgång?

Det är i skolan vi lägger grunden för framtiden. Här formas kunskap, identitet och vänskapsband som följer en hela livet. Att alla barn och ungdomar ska få delta i undervisningen på lika villkor kan därför tyckas självklart – men tyvärr ser verkligheten annorlunda ut.

Det är skolans ansvar att anpassa och organisera undervisningen så att alla elever har förutsättningar att nå målen oavsett behov. Ofta är det förståelse och kunskap kring elevens situation eller ett extra hjälpmedel som behövs. Ändå upplever många elever med reumatisk sjukdom att deras rättigheter inte tillgodoses.

I Unga reumatiker-rapporten (2018) framgår det att fyra av tio elever med reumatisk sjukdom upplever att de inte får de hjälpmedel som behövs för att kunna delta i undervisningen. Ibland är det endast små anpassningar och enkla hjälpmedel som behövs, men som kan göra enorm skillnad. För att kunna göra anpassningar krävs dock kunskap. Därför är det allvarligt när nära sex av tio elever med reumatism tycker att deras lärare inte har tillräcklig kunskap och förståelse om deras situation.

Inte sällan tvingar sig unga reumatiker till skolan för att inte gå miste om fysiska lektioner eller riskera att halka efter när det är dags att skriva prov. Det blir ett problem när skolsystemet utgår från att alla elever alltid kan prestera på topp och att livets olika förutsättningar inte tas in i beräkningen för att rättvist kunna uppvisa insamlade kunskaper.

Den 1 juli 2025 träder den nya ämnesbetygsreformen i kraft som möjliggör för bedömning av kunskap över en längre period, vilket är positivt för att barn och unga med reumatisk sjukdom ska få mer rättvisa betyg som speglar deras kunskap. Det är ett steg i rätt riktning, men det räcker inte.

I perioder kan det vara svårt, och till och med omöjligt, för elever med reumatisk sjukdom att närvara och delta fysiskt i traditionell undervisning på grund av skov eller biverkningar av medicinsk behandling. Under pandemin har flera skolor aktivt behövt ställa om för att hålla i gång undervisningen. Vi har sett att det går att delta i undervisning på distans genom digitala lösningar. Digitala lösningar bör fortsätta att erbjudas för att alla barn och ungdomar ska kunna delta i undervisningen och kunna nå sina studiemål, utefter sina behov och förutsättningar. Därför behöver möjligheten att delta i undervisningen med alternativ närvaro finnas vid behov och att alternativ närvaro därmed likställs med fysisk närvaro. Det är en fråga om att leva upp till skollagen där distansundervisning får användas i både grundskolan och på gymnasie­skolan som särskilt stöd.

Det är dags att ge fler elever med reumatism rätten att kunna välja distansundervisning och anpassad undervisningsform, efter sina behov, för att kunna delta på lika villkor som sina klasskamrater. Den lagliga rätten att erbjuda distansundervisning för de individer som av olika skäl mår bättre av att ibland ta del av undervisningen hemma finns. För att göra det måste lärare få förutsättningar att anpassa och tillgängliggöra undervisning, för allas rätt till likvärdig utbildning, även efter pandemin.

Samtidigt måste elever med skov eller biverkningar av medicinsk behandling få ett bättre stöd och framför allt mötas av vuxna i skolan som läst på och som inte ifrågasätter eller misstror elevens situation. Därför måste alla lärare få ökad kunskap samt ges möjlighet att tillsammans med elever och föräldrar skapa en gemensam plan över skolgången för de dagar och perioder då den reumatiska sjukdomen begränsar deltagandet.