Debatt: Budgeten för en regering som vill bry sig om klimatet

Inför budgeten 2025 som presenteras den 19 september anger regeringen ett reformutrymme på 60 miljarder kronor. Det verkar som att det främst kommer att ägnas åt skattesänkningar för fossildrivna bilar, flygbolag och höginkomsttagare. Med tanke på att Sverige med nuvarande politik kommer att missa samtliga av EU:s uppsatta klimatmål till 2030, vill vi lyfta fram ett antal förslag till budgeten för 2025 som kan bidra till att vi når dessa mål. 

Ett antal konkreta förslag som gör skillnad.

Våra förslag ökar också möjligheterna för Sverige att få ta del av EU:s så kallade corona-stöd på upp till 40 miljarder kronor, vilket ytterligare ökar våra möjligheter till satsningar på välfärd och rättvisa i klimatomställningen.

• Halvera vägtrafikens utsläpp till 2030

Skattesänkningar och minskad reduktionsplikt har gjort det väldigt svårt att klara såväl Sveriges egna som EU:s klimatmål inom transportområdet, vilket kräver ett omtag när det gäller transportpolitiken. Den lilla höjningen av reduktionsplikten ihop med sänkning av drivmedelsskatten kommer tyvärr att bli ett slag i luften. Här lägger vi ett antal konkreta förslag som gör skillnad.

Återinför det avståndsbaserade och färdmedelsneutrala reseavdrag som beslutades 2022 men som drogs tillbaka av nuvarande regering

Återinför elbilsbonus enbart för billiga nya elbilar där bonusen ökar i absoluta tal ju mindre bilen kostar. 

Förläng elbilsbonusen (max 50 000 kronor) för lätta lastbilar. 

Höj och förläng bidragsbeloppet för skrotning mot byte till elbil och se till att det även omfattar köp av begagnad elbil. 

Ge ett riktat stöd till kollektivtrafiken som drabbades hårt under pandemin. Detta bör kopplas till lägre biljettpriser (vilka ökat betydligt mer än bränslepriserna), tillsammans med en utredning om ett nationellt biljettsystem. 

Återinför stadsmiljöavtal med möjligheter för kommuner att begränsa fossildriven biltrafik i stadsmiljöer, tillsammans med satsningar på gång, cykel och kollektivtrafik.

Avsätt medel för ett system med avståndsbaserade och differentierade vägavgifter där stora bilar i städer får betala mest och finansiera kollektivtrafik.

Höj bränsleskatten igen med tydlig koppling till återbäring till lågavlönade och glesbygdsbefolkning som inte är kopplat till bränsleförbrukningen.

• Främja energieffektivisering för att skapa utrymme för industrins elbehov

Enligt EU-direktiven ska Sverige minska sin totala energianvändning med 19 procent till 2030. Samtidigt ökar behovet av el inom industrin och vägtrafiken. Stora  besparingsmöjligheter, motsvarande en tredjedel av det ökade elbehovet till 2030, finns i ett effektivare transportsystem och genom energieffektivisering av bostäder och lokaler. Lokalt kan det bidra till att möta industrins energibehov, till exempel ger minskat behov av värme från fjärrvärmen industrin större tillgång till hållbart producerade biobränslen. Några åtgärder i kommande budget kan sätta fart på processen.

Inför system med så kallade vita certifikat där minskad energianvändning premieras. En utredning med färdiga förslag finns redan. 

Omvandla rot-avdragen till enbart energispar- och klimatavdrag där också hyresbostäder  omfattas och där fleråriga projekt tillåts.  

Ge ett riktat klimatrenoveringsstöd till hyresbostäder kopplat till villkor om gränser för hyreshöjningar.

• Snabb utveckling av förnybar elproduktion

Elektrifiering av industri och vägtrafik kräver en snabb utbyggnad av förnybar elproduktion. Regeringens kärnkraftsplaner löser inte detta då ny kärnkraft kan vara i drift som tidigast i slutet av 2030-talet, och dessutom kräver kraftiga subventioner. Billigare elenergi kan åstadkommas snabbare med vindkraft, solkraft, flexibla elnät och lagringssystem. Här är några lämpliga förslag.

Återinför landanslutningsstöd till havsbaserad vindkraft för att skynda på utvecklingen.

Inför ett kraftfullt ersättningsstöd till kommuner för etablering av vindkraft.

Höj effektgränsen för skattebefriad småskalig solel-produktion och stärk bidrags- eller avdragsmöjligheter för batterilagring omfattande egnahem, verksamhetslokaler och flerfamiljshus.

• Skydda skog och restaurera ekosystem

Idag avverkas nästan all tillväxt i den produktiva skogen. Att vi fortfarande har nettolagring i skog och mark beror på de skyddade skogarna och improduktiv skogsmark. Det här håller inte längre. Det snabbaste sättet att tillmötesgå och överträffa EU:s krav på att vi ska lagra fyra miljoner ton mer koldioxid i skog och mark är att skydda mer skog och minska avverkningstakten. Vi kan vidta steg på vägen redan i nästa budget.

Öka anslagen till att permanent skydda skog med ersättningssystem för främst mindre skogsägare.

Det finns ett stort engagemang för en kraftfull klimatomställning.

Minska utdelningskravet på Sveaskog kopplat till att bolaget ges stärkta naturvårdsdirektiv och permanent undantar arealer från avverkning.

Stärk och permanenta anslagen till återställande av våtmarker.

Det är helt nödvändigt att vi redan i 2025 års budget får beslut som kraftigt minskar utsläppen nästa år. Ifall regeringen tvekar om det finns ett folkligt stöd rekommenderar vi att de avsätter budgetmedel för att sammankalla ett medborgarråd för klimatet under 2025. 

Vi är övertygade om att det kommer att visa att det finns ett stort engagemang för en kraftfull klimatomställning.

Torbjörn Vennström Ordförande Klimatriksdagen
Inger Björk, Lars Schütt, Roger Bydler, Stellan Hamrin
Utskottsledamöter Klimatriksdagen